DRW på Stockholms Syncentral

Torsdagen den 22 augusti besökte DRW-teamet Stockholms Syncentral tillsammans med Lennart Karlsson och Jimmy pettersson, båda intressepolitiska handläggare från SRF. Deltagande från Stockholms Syncentral var Åsa Jidell, som är teamchef för vuxenteamet, kuratorer Christian Fabien och Sara Andersson, sjukgymnasten och punktskriftläraren John Sundholm , IT-pedagogen Hinni Hreinson och Catharina Arvidsson som är synpedagog. 

Syftet med mötet var att undersöka hur Syncentralen arbetar med målgruppen för att sprida kunskap om vilka hinder som finns när migranter med synnedsättning kommer till Sverige inom ramen för asylmottagning, etablering och efter etableringstiden.  DRW ville också ta del av exempel på vilka det är som Syncentralen möter och vilka insatser som behövs samt Syncentralens erfarenheter kopplade till problembilden gällande migranter med synnedsättning och deras tillgång till stöd innan och under etableringen.

Om Syncentralen

Den 1 mars 2017 övergick Syncentralen Stockholm till Sodexo AB och deras arbete sker på uppdrag av Stockholms Läns Landsting. Syncentralen är en verksamhet som vänder sig till personer i alla åldrar som har en synnedsättning och som bor i Stockholms län. Deras uppgift är att ge de som har synnedsättning goda förutsättningar till ökad livskvalitet och självständighet genom habilitering och rehabilitering samt andra samverkande insatser.  Det som krävs för att ta del av deras stödverksamhet är att en ögonläkare skickar en remiss till Syncentralen. 

Syncentralen har 80 anställda däribland optiker, sjukgymnaster, psykologer och punktskriftslärare. De är indelade i tre team: barn- och ungdomsteamet, vuxenteamet och seniorteamet.  Vuxenteamet är ägnat till personer i yrkesverksam ålder, det vill säga 20 till 64 år. Arbetet utgår utifrån faser, den första handlar om en kartläggning, då träffar klienterna en ögonläkare, kurator och en synpedagog, sedan görs en rehabiliteringsplan för vilka insatser som kommer att bli aktuella. När det gäller asylsökande gäller det vård som inte kan anstå, det vill säga en kort insats, med saker som till exempel ett vitt skepp, säger Christian Fabien. 

Hälsoundersökningar kan förbättras

Under hösten 2017 fram till våren 2019 har DRW-teamet arbetat strategiskt för att kartlägga behov hos migranter med normbrytande funktionalitet i relation till mottagande och etablering. DRW har hittills haft kontakt med cirka 90 personer, av dem har  20 personer olika grad av synnedsättning. Bland de berättelser som DRW har tagit emot finns sådana som visar på ett otillgängligt mottagandesystem som har fört med sig en rad olika konsekvenser för etableringsinsatserna och dess lämplighet hos vissa migranter med normbrytande funktionalitet. 

Ett tydligt exempel är en kvinna från Syrien som är blind. De första sex månaderna av sin etableringsperiod var hon på SFI. Hon hade ingen tillgång till punktskrift eller hjälpmedel. En läkare var uppmärksam och skickade henne till Syncentralen. Där blev hon hänvisad till en SFI-enhet för människor med synskada och kvinnan fick tillgång till punktskrift, tal-CD och annat som gör att hon nu kan lära sig snabbt och bra svenska.

Även om hälsa är en rättighet, görs inte hälsoundersökningar från Migrationsverket med syfte att identifiera normbrytande funktionalitet utan snarare med syfte att identifiera eventuella sjukdomar. Det försvårar möjligheterna att sätta in stödinsatser som hjälpmedel och stöd och service i ett tidigt skede inför och under etableringstiden. 

Informationen som ges till migranter är otillgänglig för personer med till exempel nedsatt syn, neuropsykiatrisk diagnos och normbrytande intellektuell funktionalitet, vilket bl.a. innebär att migranter med normbrytande funktionalitet riskerar missa nödvändig information om rättigheter, förfarande och tillgång till stöd och service.

 En deltagare berättar:

”arbetsförmedling skickade mig till syncentralen i Stockholm, på syncentralen sade de att de kommer att kontakta mig men det har inte skett.”

Det kan vara svårt att fokusera på rehabilitering

Svårigheterna som personalen hos Syncentralen har erfarit bland migranter med synnedsättning som kommer i kontakt med dem är bland andra svårighet med att komma till arbete, instabila bostäder som tvingar dem att flytta runt, inget eget kök etc. 

En annan faktor som hindrar migranter med normbrytande funktionalitet från att få tillgång till stödinsatser är brist på samstämmigt samarbete från ett rättighetsbaserat funktionshinderperspektiv mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten, kommunerna och hälso- och sjukvården. Några exempel på brister i mottagandet och etableringen som har tydligt samband med brister i tillgängligheten följer. 

En blind man har tilldelats en lägenhet på fjärde våningen utan hiss. På grund av minimalt stöd måste mannen gå ut själv, trots riskerna. Han har ramlat i trapporna flera gånger och fått bestående skador.

Mycket oro orsakar dåligt mående, då kan det vara svårt att fokusera på rehabilitering, t ex en är bostadslös.DRW har också återkommande hört hos målgruppens berättelser om avsaknad av boende, avsaknad av tillgång till anpassad SFI-undervisning, bland annat. Brist på samordning samt tydlig och tillgänglig kommunikation gör att migranter med normbrytande funktionalitet inte får rätt stöd under lång tid.

Ett exempel är en person med synnedsättning som flyttades runt från olika kommuner och behövde gå på SFI men fick höra om Syncentralen från sin kurator. Först efter två år kunde personen äntligen gå till skolan.

DRW har konstaterat att bland de faktorer som påverkar hur effektiva etableringsinsatserna blir hos målgruppen spelar mottagandesystemet en avgörande roll. DRW efterlyser nya sätt eller strategier från politikerna för att skapa nya vägar för en smidigare  kontakt mellan Syncentralen och migranter med normbrytande funktionalitet redan som asylsökande, på så sätt kränks inte rättigheterna för personer med normbrytande funktionalitet. 

Mer information om ämnet och rekommendationer hittas i DRW:s Informationshandbok till offentliga aktörer på: disabledrefugeeswelcome.se/2019/07/handbok s. 45 och 61.

Kontaktuppgifter till Stockholms Syncentral:
Telefonnumm: 08-5788 5700.
E-post: info.stockholmssyncentral.se@sodexo.com

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.