Mari Siilsalu, jurist på ILI, har i samarbete med Monica Klasén McGrath, journalist och kommunikatör, Funktionsrätt Sverige, analyserat Sveriges efterlevnad av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Analysen har fokus på strukturell och indirekt diskriminering av migranter med funktionsnedsättning och är en del av civilsamhällets parallellrapport till FN.
Nedan är en kortare artikel av Mari Siilsalu på på svenska. Analysen på engelska finns här..
Förenta Nationernas (FN) Internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) är en internationell överenskommelse mellan olika länder över hela världen som åtagit sig att säkerställa skydd mot alla former av rasdiskriminering för var och en. Sverige är ett av länderna som ratificerat konventionen och därmed åtagit sig att fullfölja skyldigheterna under konventionen. Det internationella samarbetet kring konventionens åtagande samordnas och granskas av en särskild kommitté inom FN: CERD-kommittén. För att säkerställa en systematisk uppföljning av hur konventionens åtaganden efterlevs i konventionsstaterna har det etablerats ett system med återkommande rapportering. Detta innebär att regeringen i varje konventionsstat har en skyldighet att regelbundet rapportera till kommittén om sin efterlevnad av sina konventionsåtaganden.
Den 5 januari 2023 skickade Sveriges regering iväg sin senaste rapportering till CERD-kommittén.[1] I samband med den återkommande rapporteringen från regeringen sker också parallellrapporteringen från civilsamhället i Sverige. Detta innebär att utöver rapporten från regeringen skickas det in en parallellrapport från civilsamhällesorganisationer som också granskat Sveriges efterlevnad av dess konventionsåtaganden, och baserat på denna granskning beskriver parallellrapporten Sveriges efterlevnad av skyldigheterna i CERD utifrån civilsamhällets synvinkel. Independent Living Institute (ILI) är en av de organisationer som bidragit i parallellrapporten för den här omgångens rapportering till CERD-kommittén.
Strukturell och indirekt diskriminering handlar ofta om samhällsstrukturer, maktstrukturer, regelverk och allmänna utrymmen som är utformade på ett sätt som orsakar diskriminering. Sådana former av diskriminering blir ofta osynliga för de som själva inte är utsatta
Under projektet Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete har ILI i samarbete med Funktionsrätt Sverige analyserat Sveriges efterlevnad av sina åtaganden under CERD med specifikt fokus på strukturell och indirekt diskriminering av migranter med funktionsnedsättning. Detta handlar till stor del inte om diskriminering där någon avsiktligt orsakar diskriminering för en annan person. Strukturell och indirekt diskriminering handlar ofta om samhällsstrukturer, maktstrukturer, regelverk och allmänna utrymmen som är utformade på ett sätt som orsakar diskriminering. Sådana former av diskriminering blir ofta osynliga för de som själva inte är utsatta, eftersom de försvinner in i vardagliga normer och strukturer, som så att säga alltid har funnits.
Närmare beskriver analysen hur samhällsstrukturer i Sverige är utformade på ett sätt som är diskriminerande för migranter med funktionsnedsättning. Ett vanligt exempel på sådana samhällsstrukturer finns i migrationsmottagande som inte är tillgänglig för någon med funktionsnedsättning eller stödsystemet för personer med funktionsnedsättning som personer med viss migrationsstatus inte har tillgång till. Detta innebär att migranter med funktionsnedsättning drabbas av intersektionell diskriminering på grund av strukturella hinder kopplade till deras migrationsbakgrund och funktionsnedsättning. Analysen avslutas med några konkreta rekommendationer som föreslår åtgärder för att i framtiden motverka strukturell och indirekt diskriminering av migranter med funktionsnedsättning.
- Migrationspolitiska och välfärdspolitiska målen behöver skyndsamt ses över och omformuleras, så att framtida migrations- och socialpolitik inte präglas av rasistiska och ableistiska föreställningar samt narrativ om personer med funktionsnedsättning och personer med migrationsbakgrund. Detta borde också följas upp med politisk utveckling utifrån Sveriges åtaganden under CERD och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).
- En politisk och rättslig princip i social- och migrationspolitiska områden behöver etableras så att alla beslut gällande lagstiftning, policy och praktiska åtgärder utformas med ett tydligt funktionsrättsperspektiv. På så sätt ska det säkerställas att dessa beslut på ett effektivt sätt motverkar diskriminering och ojämlikhet som migranter med funktionsnedsättning utsätts för. Dessutom är en sådan princip om funktionsrättsperspektiv också en avgörande förutsättning för att säkerställa konventionsenlig efterlevnad av Sveriges åtaganden under olika internationella instrument och överenskommelser i området social sammanhållning och mänskliga rättigheter som till exempel CERD och CRPD g samt FN:s globala mål för hållbar utveckling.
- Lagstiftning för skydd för personer med funktionsnedsättning mot hatbrott och hets mot folkgrupp behöver skyndsamt ses över och ändras för ett starkare skydd mot sådana brott i intersektionella och flerfaldiga former.
- Specificerad statistisk data behöver samlas in vad gäller situationen för migranter med funktionsnedsättning. Sådan data ska sorteras utifrån funktionsnedsättning, könsidentitet, ålder, nationalitet och etnicitet samt samlas in vad gäller individernas situation under hela asylprocessen, från ankomst till Sverige tills de har möjlighet att ansöka och beviljas permanent uppehållstillstånd samt tills de har möjlighet att ansöka och beviljas svenskt medborgarskap.
- En storskalig utredning behöver genomföras skyndsamt med syftet att identifiera hinder i lagstiftning och policy som hindrar migranter med funktionsnedsättning från att åtnjuta sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter under hela asylprocessen oavsett deras migrationsstatus.
- Eftersom insatser av individuellt stöd är en avgörande förutsättning för att kunna säkerställa jämlik åtnjutande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, behöver lagstiftningen som reglerar stödinsatser för personer med funktionsnedsättning skyndsamt ses över och ändras. Lagstiftningen behöver ändras så att alla personer med funktionsnedsättning oavsett deras migrationsstatus får tillgång till insatser av individuellt stöd.
Analysen på engelska finns här..