Det är låg kunskapsnivå om den problematik som migranter med funktionsnedsättning möter när de kommer till Sverige. De måste forcera många hinder för att ha en chans att komma in i samhället. Det säger Suzanne Elmqvist, utbildningsansvarig i projektet.
– När migranter möter myndigheternas tjänstemän och civilsamhället så behöver de kunna förlita sig på att de personer de möter har rätt kompetens för att ge rätt stöd.
Följ den här länken för att ladda ner projektets broschyr om utbildningar.
På den här länken finns en skrift Verktyg för ökad inkludering att ladda ner.
Och på den här e-postadressen kan du beställa ovanstående skrifter i pappersformat: info@disabledrefugeeswelcome.se.
Att projektet ska hålla utbildningar, både för projektets primära och sekundära målgrupper, blev inskrivet redan i projektansökan som skickades till Allmänna Arvsfonden. Erfarenheter som dragits i vårt förra projekt Disabled Refugees Welcome (DRW) var att kunskapsnivån på det här området generellt är mycket låg bland till exempel personal på myndigheter (sekundär målgrupp) som möter migranter med funktionsnedsättning (den primära målgruppen).
– Det gäller allt från första mötet med Sverige på Migrationsverket till alla kontakter med kommunen, vården, Arbetsförmedlingen mm, säger Suzanne Elmqvist som ansvarar för projektets utbildningar och som har ett långt förflutet i funktionshinderrörelsen där hon till exempel jobbat länge på DHR.
Kunskapsbristen syns på många olika sätt i samhället, säger hon.
– Att alla förväntas ha en egen mobiltelefon att kommunicera med, att möten arrangeras i otillgängliga lokaler, svårtolkade brev från myndigheter m.m. m.m. Vårt svenska system gör det inte lätt att integreras.
Intersektionalitet osynligt
Bland annat märks bristerna i oförmågan att förstå hur intersektionalitet fungerar. Intersektionalitet innebär att flera diskrimineringsgrunder kombineras, som i fallet med projektets målgrupp; att ha en funktionsnedsättning och att vara nyanländ, som ofta innebär mycket begränsade möjligheter till stöd, små ekonomiska resurser och att personens nätverk ofta är mycket litet.
– Det är ju helt bedrövligt att till exempel personer med stora svårigheter att gå blivit hänvisade till en bostad med trappor. Vilket gjort att personen i fråga inte kunnat gå ut och som i sin tur resulterat i social isolering. Handläggarna har möjligen följt sitt regelverk men har inte tagit reda på hur funktionsnedsättningen påverkar just den här personen.
Svårt att fungera utan stöd
Ett annat exempel som Suzanne tar upp är innebörden av de begränsade möjligheter till stöd som flyktingar från Ukraina har. Genom att vara här ”tillfälligt”, som det är tänkt enligt massflyktsdirektivet, har de mycket begränsad rätt till stöd i form av hemtjänst, personlig assistans och andra bidrag som andra personer med funktionsnedsättning har.
– Utan till exempel stöd till hjälpmedel är det svårt att fungera i samhället. Det är just det som intersektionalitet handlar om. Att helheten går förlorad och att personen inte får sina rättigheter tillgodosedda.
Kunskap är makt – utbildningar om funktionshinderrörelsens historia
DRW-RTA ger också utbildningar direkt till den s.k. primära målgruppen, det vill säga migranter med funktionsnedsättning. Det har mycket stor betydelse att få lära sig om vår historia, om Independent-Living-filosofin och om våra rättigheter, säger Suzanne Elmqvist.
– Det är oerhört inspirerande att förstå vilken kamp som personer med funktionsnedsättning har utfört och att det är tack vare dem som FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) finns.
Kan påverka på djupet
Hon säger också att många som kommer är stigmatiserade och att lära sig om rörelsens historia kan stärka dem på djupet.
– Att ha en normbrytande funktionalitet kan ses som Guds straff eller att ens föräldrar har syndat. Att då lära känna andra i samma situation, få kunskap om ”funkisrörelsen” och förståelse för kampen bakom våra rättigheter skapar empowerment.
En annan sak är att förstå att Sverige och andra västländer är långt ifrån perfekta, och att ha ”lagom” högt ställda förväntningar.
– Många migranter tror att Sverige är någon form av ”Funktionsrättsparadis”. När de möter verkligheten krockar det med de förväntningar och förhoppningar som personen har på ett liv i Sverige.
”Vi anpassar utbildningarna utefter era behov!”
Projektet har bland annat haft utbildning för Myndigheten för Delaktighet och deras nätverk ”Migration och funktionsnedsättning”, med Länsstyrelsen och DHR.
– Gensvaret på har varit mycket positivt, säger Suzanne Elmqvist.
Till sist uppmanar hon alla att gå in på vår hemsida och kolla in vårt kursutbud.
– Vi anpassar utbildningarna efter beställarens behov och önskemål, både digitalt och på plats, hur lång utbildningen ska vara mm. Vi har också en skrift, Verktyg för ökad inkludering, där vi samlat en mängd tips på hur man kan förbättra mötet med migranter med funktionsnedsättning. Vi erbjuder också en workshop för de myndigheter eller organisationer som vill bli bättre på att öka inkludering.
Stora bilden: Suzanne Elmqvist i samspråk med en av deltagarna i projektet på ett Arbetskafé.