På den stora rekryteringsmässan – Bazaren – tog en av våra deltagare, en synskadad man från Ukraina, en runda i folkhavet tillsammans med sin ledsagare (som också är hans mamma).
Innan han lämnade Ukraina hade han jobbat som massör, men hur ska han kunna få jobb här i Sverige, utan erfarenheter av svensk arbetsmarknad och utan att varken kunna språket eller har rätt till SFI? Och vad ska vi kunna hitta här i detta hav av utställare och besökare?? Kändes som att leta efter en nål i en höstack.
Men plötsligt står vi framför ABF:s monter och det visar sig att de har speciella kurser, gratis, för personer från Ukraina där de får chansen att lära sig svenska och engelska och om den svenska arbetsmarknaden.
Minuten senare kommer en kvinna från IRIS fram till oss och berättar om speciella utbildningar de har för synskadade och vi får ytterligare tips om en organisation som hjälper flyktingar från Ukraina till arbete. Vi går förstås dit och de pratar länge med utställarna och han får mängder av information på sitt hemspråk.
– Då blir jag tvungen att lära mig svenska, sa han med skräckblandad förtjusning i rösten när vi började gå mot utgången.
På loppet av en halvtimme kom det plötsligt att se ut som vägen till ett jobb i Sverige låg öppen för honom.