Arghawan Rawak har ägnat större delen av sitt 25-åriga liv åt att måla och teckna. När hon och hennes familj flydde från Afghanistan hamnade de på samma flyg som Ashraf Frugh, som är rådgivare i Disabled Refugees Welcome – Rätten till Arbete.
De kände inte varandra så väl då, men Ashraf kände till henne, mest på grund av hennes målningar som han sett eftersom de var vänner på Facebook. Nu, när Arghawan kommit i kontakt med projektet, möts de igen.
Arghawan Rawak säger att hon brinner för att måla, och det förstår man när man ser hennes målningar och teckningar. Hon vill satsa på att på något vis kunna jobba med konst i sitt liv, till exempel genom att bli tecknings- eller konstlärare för barn med hörselnedsättningar. Arghawan har själv en hörselnedsättning och har ett inopererat cochleaimplantat.

Föräldrarna jobbade med MR-frågor
Innan Talibanerna tog över levde Arghawan och hennes familj – mamma, pappa, en syster och en bror – ett bra liv i Herat, en stad i västra Afghanistan. Både mamman och pappan arbetade med MR-frågor, pappan på UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) och mamman i en organisation som arbetar med rättigheter för kvinnor, Women Social Equality Organization. Men eftersom det i Herat fanns många mycket radikala och extrema talibaner blev det omedelbart mycket farligt för familjen när Talibanerna tog makten i landet – personer som arbetade i just sådana organisationer var måltavlor för Talibanerna.
Flydde först till Kabul
Samtidigt florerade rykten som sa att det var osannolikt att Kabul, Afghanistans huvudstad, skulle falla och därför flyttade hela familjen dit för att få skydd där. Men ryktena visade sig vara felaktiga, och även Kabul hamnade i händerna på Talibanerna, vilket gjorde det återigen riskabelt för familjen.
– Jag grät hela dagen och natten då Talibanerna kom, berättar mamman, Asiyah Rawak, som är med vid intervjun och hjälper Arghawan med talet, som sedan Ashraf översätter till engelska. Hon fortsätter:
– Vi låste in oss hemma och ingen av oss gick ut på sex månader, utom min man som då och då gick ut för att handla det nödvändigaste. Det var en mycket svår tid.
Var det farligt bara att gå ut?
– Vi var mest rädda för att vissa av våra grannar kände till vad för jobb vi hade och vi var rädda att de skulle rapportera till Talibanerna.
Har flyttat till Solna
I Sverige hamnade hela familjen på Ekerö, i Mälaren, sydväst om Stockholm. Också livet i Sverige har varit svårt och det har tagit lång tid att komma tillrätta, berättar Arghawan.
– När vi kom hit var jag bara hemma eftersom SFI-kursen inte startade förrän efter åtta månader.
Men nu ser det lite ljusare ut för hela familjen. Mamman, Asiyah, som är utbildad sjuksköterska, har fått en praktikplats på ett äldreboende och Arghawans pappa, som jobbat som lärare i Afghanistan, har fått jobb som lärarassistent. Och Arghawan har flyttat till en egen lägenhet i Solna norr om Stockholm och går på SFI.
– Just nu pluggar jag svenska på ett speciellt SFI med teckenspråk i Huddinge samtidigt som jag söker jobb. Och jag har flera vänner, både svenskfödda och andra flyktingar från Afghanistan.
Har haft flera utställningar
I Afghanistan har hon läst på motsvarande gymnasium och hon har genomfört en tvåårig konstutbildning. Att måla var hennes barndoms passion, säger hon.
– Jag berättade och delade med mig av mina tankar genom färger och målningar. Innan 10:e klass i skolan hade jag ingen lärare och målade hemma på egen hand, men efter det gick jag på konstskolan i Behzad. Jag hade det lätt där eftersom jag redan hade gjort samma saker hemma.
Tillsammans med en kompis har Arghawan också haft flera utställningar:
– En av mina vänner, också från Afghanistan och konstnär, har bott längre i Sverige och vi har tillsammans sökt ställen att ha utställningar på, så vi har haft en i Ekerö kulturhus, en i Skarpnäck kulturhus, och en i Tyskland.
I Tyskland?
– Ja, i Frankfurt. Min kusin med några av hennes vänner arrangerade en utställning om afghanska kvinnor och eftersom mina målningar var relaterade till det bjöd de också in mig.
Mångsidigt konstnärskap
När man ser på hennes konst inser man att hon bemästrar många olika tekniker och att motiven varierar stort.
– Jag jobbar med oljefärg, akryl, penna och kol och jag föredrar att måla på duk, men jag är också ganska bekväm med papper. Jag gillar att måla alla typer av målningar som miniatyrer, natur, porträtt och grafik. Jag gillar hantverk också.
Har du några särskilda förebilder i konstvärlden?
– Mina favoritkonstnärer är Frida Kahlo och Vincent van Gogh, säger Arghawan Rawak.