Individanpassning, breddad syn på inkludering, nära kontakt med målgruppen och helhetssyn på individens livssituation. Det är några av de framgångsfaktorer Mari Siilsalu har hittat då hon gjort en analys av tidigare projekt som arbetat med liknande frågor som vi gör i Disabled Refugees Welcome -Rätten Till Arbete.
En viktig del av projektet handlar om omvärldsbevakning och omvärldsanalys, något som Mari Siilsalu, jurist och rådgivare, arbetar särskilt med. Här är hennes analys på hur tidigare projekt som arbetat med personer som har svårt att komma in i på arbetsmarknaden gjort och vilka strategier de har använt. Vilka lärdomar kan vi dra? Vilka vägar leder framåt och vilka misstag ska vi undvika?
Lärdomar från idéburna projekt i området arbete, migration och funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning och personer med migrationserfarenhet tillhör de grupper i samhället som enligt statistiken har det svårast att komma in på arbetsmarknaden. De analyser som olika organisationer, myndigheter och projekt, däribland Independent Living Institutes tidigare projekt Disabled Refugees Welcome, (DRW), har genomfört visar tydligt att arbetsmarknadsinträdet kan bli en nästan omöjlig hinderbana för någon som har både migrationserfarenhet och funktionsnedsättning.
Just därför har vi på Independent Living Institute sjösatt det nya projektet Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete, med målsättningen att stötta migranter med funktionsnedsättning med att komma in på arbetsmarknaden. I det sammanhanget har vi ställt oss frågan: vad kan vi lära oss av andra idéburna projekt som har drivits av andra organisationer för att stötta människor som står långt från arbetsmarknaden?
Det här texten sammanfattar lärdomar dels från Luleå tekniska universitets analys av 75 tidigare projekt som drivits i civilsamhället med målsättning att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer långt ifrån arbetsmarknaden, dels Allmänna arvsfondens analys av 14 idéburna projekt på samma område.
Dessa projekt har drivits av många olika slags aktörer: idrottsföreningar, studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, m.fl. Projekten har finansierats av flera olika finansiärer såsom Europeiska socialfonden, Allmänna arvsfonden och kommuner, men det förekommer även finansiering från Svenska Postkodstiftelsen, Leader, Vinnova, Tillväxtverket, regioner, m.fl.
Breddad syn på samhällsinkludering
Flera av de olika projekt som arbetar med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden beskriver erfarenheter från situationer där personer av någon anledning inte är redo för att skaffa sig en anställning. En orsak till det kan vara att personens vardag inte fungerar på grund av bristande stöd. Att stå långt ifrån arbetsmarknaden och ha små möjligheter till att få en anställning innebär ofta att inte heller ha möjlighet att inkluderas i samhällsgemenskapen. Det har i sin tur gjort att flera projekt ställt sig frågan hur personerna ska tillgodoses jämlik möjlighet till försörjning, sysselsättning och inkludering i samhällsgemenskapen utan en anställning. Dessa projekt, som exempelvis verksamheten Lunds Fontänhus, ser med självklarhet arbetsmarknaden som en väg till samhällsinkludering, men att det inte ska vara den enda vägen dit: det måste finnas alternativa vägar och de har kommit fram till att det behövs en breddad syn på samhällsinkludering. En deltagare i Lunds Fontänhus beskriver det på följande sätt:
”Fontänhuset ger mig ett socialt sammanhang i tider då jag inte studerar eller jobbar. Det hjälper mig att hålla struktur i tillvaron och arbeta för att komma ut i jobb eller studier igen.”
Kontakt med målgruppen
Att identifiera vad deltagarna behöver för insatser från projektet har avgörande betydelse i huruvida projektet sedan lyckas med att på ett effektivt sätt stötta målgruppen. En företrädare från ekonomiska föreningen Goda Livet Halmstad beskriver det så här:
”Vi hade en vision om att starta en redesign-butik med barnkläder och barngrejer och trodde att målgruppen var jätteintresserad av det. Och det visade ju sig att de inte var det. Delaktigheten är ju liksom A och O och att följa vad målgruppen känner och vill utveckla.”
Projekten har utvecklat ett spektrum av olika strategier för att identifiera målgruppens behov. Organisationer som redan har kontakt med målgruppen genom tidigare verksamhet kan använda dessa erfarenheter medan projekt som drivs av personer som själv tillhör målgruppen även kan använda sina egna erfarenheter. I andra fall har analyser från offentliga aktörer om arbetsmarknadsläget bidragit med underlag för att identifiera målgruppens behov i olika projekt.
Strategier för att komma i kontakt med nya deltagare från målgruppen varierar i stor utsträckning beroende på förutsättningarna i projektet. I vissa projekt anmäler deltagare sitt intresse på egen hand eller via en offentlig aktör. Det är ganska vanligt att Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till civilsamhällets organisationer. Ett vanligt hinder i det sammanhanget är att många projekt bara har möjlighet att stötta ett mycket begränsat antal personer och är tvungna att prioritera personer som har goda förutsättningar för att nå ett bra resultat med stöd av projektet. Ett annat hinder är att det i vissa fall kan det vara svårt att nå målgruppen om offentliga aktörer inte anvisar deltagare till projektet.
Att nå personer som inte har varit delaktiga i organisationer förut ställer höga krav på organisationens förmåga att synliggöra och marknadsföra sig i rätt kanaler. T ex påpekar flera funktionsrättsorganisationer och projekt för personer med funktionsnedsättning att de inte når ut till nyanlända.
Så kallad projekttrötthet kan förekomma bland personer som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden och upprepade gånger varit med om att en verksamhet som de uppskattar startas men, efter ganska kort tid, avslutas, innan personen hunnit komma i mål med sin personliga utvecklingsprocess. Därför kan personen välja att avstå från att delta i projektbaserade aktiviteter och insatser.
Individanpassad metodik
Att stötta en person för att komma in på arbetsmarknaden är en komplex uppgift som kräver stort engagemang. Ofta måste hela personens livssituation förändras vilket gör en helhetssyn på den enskildes livssituation till en förutsättning. Ibland kan det behövas sociala åtgärder som en förberedelse för, eller komplement till, de arbetslivsinriktade insatserna för att personens vardag ska fungera tillräckligt bra för att skaffa och behålla ett jobb. Det kan handla om att avveckla strukturella hinder och samtidigt utveckla förutsättningarna för individens kontroll över sin situation – även efter att projektet tagit slut. Därför handlar dessa projekt i stor utsträckning om att öka individens självförtroende och handlingskraft.
Personer som står långt från arbetsmarknaden befinner sig i mycket olika situationer i sina liv och har olika förutsättningar och behov. Därför krävs det att organisationerna i stor utsträckning kan individanpassa projektets aktiviteter och insatser för att skapa effektiva stödåtgärder utifrån den situation och de behov som gäller för varje enskild person. En vanligt förekommande strategi är att utveckla en kedja av aktiviteter och insatser som hänger ihop i ett modulärt format, det vill säga att insatserna på ett flexibelt sätt sätts samman till en individanpassad kedja av stödåtgärder utifrån den enskildes livssituation och behov.
Nedan finns en bild på kedjan av insatser som togs fram i projektet “Blå Vägen”, som en del av metoden “Hela kedjan av insatser” för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och nyanlända personer.
Nödvändigt med tvärsektoriella samarbeten
Tvärsektoriella samarbeten med andra aktörer är av avgörande betydelse för nå framgång, alltså om projekten lyckas etablera en organisation eller ett samarbete mellan organisationer där kompetens från olika samhällsområden samlas. Det kan till exempel handla om samarbete med andra civilsamhällesorganisationer eller aktörer inom näringslivet. Bland sociala företag är det en vanligt förekommande strategi att ha samarbete med storföretag. Exempelvis sociala företaget Yalla-trappans samarbete med IKEA och H&M där deltagarna i projektet arbetar med sömnadstjänster.
Många projekt drivs i samarbete med offentliga aktörer, exempelvis kommuner, regioner och myndigheter. En stor del av målgruppen i dessa projekt har också rätt till stödinsatser eller bidrag från de offentliga aktörerna på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller migrationsstatus. En vanligt förekommande strategi är att aktiviteter och insatser i projektet blir ett komplement till stöd från det offentliga. Ett stort kontaktnät i organisationen som driver projektet är också en stor fördel för projektets måluppfyllelse. Ett välkänt varumärke ger legitimitet för organisationen, så att när ett projekt vill testa helt nya metoder eller strategier har samarbetande aktörer större förtroende för samarbetet och högre förväntningar på att det kommer att ge bra resultat.
Lika mycket som förtroendefulla relationer av samarbete med andra samhällsaktörer är en framgångsfaktor, behövs också flexibilitet, så att projektet kan anpassa sig när de planerade samarbeten av någon anledning inte fungerar. Det händer att offentliga aktörer av olika anledningar inte medverkar i planerade samarbeten trots avsiktsförklaringar som lämnats innan projektets start. Eftersom villkoren för offentlig finansiering bygger på konkurrens om projektmedel och offentliga uppdrag kan olika samhällsaktörer bli tvungna att konkurrera med varandra om resurser och deltagare istället för att samarbeta. Exempelvis nedskärningar inom Arbetsförmedlingen har minskat antalet deltagare som blir anvisade till olika projekt. Det innebär en ökad konkurrens mellan organisationer och försämrade förutsättningar för samarbete. Eftersom individanpassade insatser ofta är mycket resurs- och tidskrävande, samtidigt som vissa offentliga aktörers arbetsprinciper kräver att arbetet ska utföras resurseffektivt och snabbt, beror projektens möjligheter för samarbete ofta på deras förmåga att övertala de offentliga aktörerna att planera arbetet annorlunda.
Vad har vi lärt oss?
Erfarenheterna från idéburna projekt med målsättningen att stötta personer som står långt från arbetsmarknaden pekar på en breddad syn på samhällsinkludering där arbetsmarknadsinkludering måste bli en del av ett spektrum av olika faktorer för inkludering. Detta lyfts fram även i lärdomarna från Disabled Refugees Welcome. I projektet betonas olika faktorer för samhällsinkludering särskilt i relation till individens hälsa som illustreras väl på bilden från projektets metodhandbok.
En breddad syn på samhällsinkludering har i sin tur belyst behovet av en flexibel och flerdimensionell strategi för kartläggning av målgruppens behov och uppsökande verksamhet i kontakt med målgruppen. Gällande konkreta insatser och aktiviteter, bekräftar resultat från Disabled Refugees Welcome lärdomarna från andra idéburna projekt vikten av att utveckla metodiken utifrån en helhetssyn på individens livssituation. För att bemöta varje persons unika behov utifrån deras individuell situation behövs ofta en kombination av sociala insatser och arbetsmarknadsinsatser med hög grad av individanpassning. Slutligen lyfter lärdomarna från Disabled Refugees Welcome och andra idéburna projekt fram vikten av tvärsektoriellt samarbete och samordning som en framgångsfaktor. Dessa lärdomar om strategisk flexibilitet, individfokuserad metodik och helhetssyn på både individuell nivå och samhällsnivå är därför en ledstjärna för arbetet i det nya projektet Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete.