Enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik har 52 procent av andelen personer med funktionsnedsättning sysselsättning, att jämföra med 81 procent av den övriga befolkningen. Det sade Annica Nilsson, ansvarig för området arbete på Funktionsrätt Sverige, på ett webbinarium om arbete som Funktionsrättsbyrån höll den 21 juni.
– Så vi har väldigt mycket att göra. Samtidigt vet vi att vi är i ett läge där alla behövs på arbetsmarknaden.
Annica Nilsson sade att Funktionsrätt Sverige arbetar mycket aktivt med frågan och bland annat samarbetar med andra funktionsrättsorganisationer: Hörselskadades riksförbund, Synskadades riksförbund och DHR, som alltså inte tillhör Funktionsrätt Sveriges egna förbund. Bland annat har de lämnat en skrivelse, som finns att läsa på deras hemsida, till regeringen. De har också initierat rundabordssamtal med arbetsmarknadens parter, alltså fackföreningar och arbetsgivarföreningar.
– Det har varit väldigt positiva dialoger och vi kommer att ha fortsatta möten. Alla är införstådda med att alla behövs på arbetsmarknaden.
Funktionsrätt Sverige är en paraplyorganisation för 52 olika förbund och är tänkt att vara Sveriges enade funktionshinderpolitiska röst. Funktionsrätt Sverige driver en rad olika projekt och inte sällan sker samarbeten mellan Independent Living Institute och Funktionsrätt Sverige.
Funktionsrättsbyrån är ett projekt som drivs av Funktionsrätt Sverige, och där Independent Living Institute ingår i referensgruppen. Funktionsrättsbyrån har bland annat juridisk rådgivning för personer med funktionsnedsättning men arbetar också med att sammanställa statistik och fakta baserat på deras rådgivning. Målet är att projektet ska permanentas.
”Inget löser sig av sig själv”
Ola Linder, tidigare jurist på ILI men nu på Funktionsrättsbyrån och ansvarig för LSS-frågor på Funktionsrätt Sverige, inledde webbinariet med att tala om arbetsrelaterade rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Han beskrev också läget i Sverige idag, som på många sätt var nedslående, och sade att de förändringar som måste genomföras kräver politisk handling.
– Inget av det här löser sig av sig själv, genom juridiken eller genom att vi har rådgivning, utan det krävs handling på flera nivåer, inte minst politiskt.
Både Ola Linder och Annica Nilsson tog upp problem med Arbetsförmedlingen. Annica Nilsson visade en Power Point-bild med rubriken Stort fokus på försämringar inom Arbetsförmedlingen och räknade upp en rad försämringar som skett under de senaste åren. Ett stort problem är bland annat att man som inskriven på Arbetsförmedlingen bara blir ett ”ärende”.
– Man har ingen fast handläggare utan man ska själv navigera genom Arbetsförmedlingens system för att få sitt stöd och det funkar inte för väldigt många med funktionsnedsättning, sade Annica Nilsson.
Ett annat problem hon tog upp är tiden det tar innan en person med funktionsnedsättning får stöd av Arbetsförmedlingen.
– Genomsnittstiden för att få den s.k. Funktionshinderskoden, som ger tillgång till de specifika insatserna för personer med funktionsnedsättningar, har hela tiden vuxit.
I november 2021 tog det 311 dagar och nu över 350. Så i princip måste du vara långtidsarbetslös för att få den.
Universell utformning av arbetsplatser
Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR, berättade om ett projekt de arbetat med under många år, Universell utformning av arbetsplatser (UUA). Syftet med projektet har varit att arbeta för att göra inkluderande arbetsplatser och som ILI:s tidigare projekt Artikel 19 som verktyg tidigare uppmärksammat.
Alla tjänar på UUA, även arbetsgivarna, sade Daniel Hjalmarsson, men menade att rekryteringsbasen är alldeles för smal i Sverige idag.
– Vi sätter normkraven alldeles för snävt och vi behöver påverka arbetsgivaren att anställa och att våga göra anpassningar, att arbeta med arbetsplatsens utformning och göra det som krävs gällande bristande tillgänglighet.
Klicka på den här länken för att se hela det intressanta webbinariet på Youtube. Webbinariet är textat på svenska.