När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion februari 2022 aktiverades EU:s massflyktsdirektiv. Rättigheter gällande välfärd och socialt stöd som Ukrainaflyktingarna fick i Sverige var minsta tänkbara. Sedan har regelverket ändrats ett antal gånger som innebar att det först blev bättre sedan sämre igen.
Och fler förändringar väntar.
Enligt de senaste förändringarna i det svenska regelverket för mottagandet av flyktingar från Ukraina har de nu möjlighet att folkbokföra sig och få ett personnummer efter ett år i Sverige.
Det är ett framsteg jämfört med hur det var från början. Men å andra sidan är Ukrainaflyktingarna undantagna från så kallade bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner vilket gör livet i Sverige fortsatt svårt, särskilt för de med funktionsnedsättning. Det säger Mari Siilsalu, jurist i Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbete.
– Det innebär att de bland annat inte har rätt till stöd enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning och omvårdnadsbidrag, alltså stöd till föräldrar som vårdar barn med funktionsnedsättning.
Borde ha rätt till Färdtjänst
Det hör hör till saken att det också finns en rad förmåner som är arbetsbaserade.
– Det är alltså knutna till att man har arbete, vilket en stor majoritet av ukrainska flyktingar med funktionsnedsättning inte har. Dessa förmåner är bland annat sjukpenning, arbetslöshetsersättning och allmän pension.
Har de rätt till färdtjänst?
– Enligt Färdtjänstlagen ska de ha rätt till färdtjänst såvitt de beviljats färdtjänsttillstånd. Färdtjänst är inte en socialförsäkringsförmån, det vill säga den är inte en del av den allmänna socialförsäkringen under Socialförsäkringsbalken. Personerna blir bokförda i en kommun i Sverige och ska enligt alla regler som jag känner till kunna ansöka om färdtjänsttillstånd. Däremot vill jag bara nämna att jag ännu inte haft något ärende där en Ukrainaflykting, folkbokförd efter 1 november, har gjort detta, så jag har ingen praxis att hänvisa till.
Svårt utan personnummer
Massflyktsdirektivet innebär att de ukrainska flyktingarna lätt får uppehållstillstånd i Sverige enligt Utlänningslagen medan de ansöker om tillfälligt skydd i Sverige. Men skyddet är designat så att det ger minsta möjliga rättigheter till socialt stöd för personer som har uppehållstillstånd: i stort sett bara uppehållstillstånd, arbetstillstånd, ett litet ekonomiskt bidrag och asylboende. Svårast är att inte kunna folkbokföra sig i Sverige under ett helt år, medan de bor här, och inte har rätt till olika slags stöd utifrån sin funktionsnedsättning, säger Mari.
– Det innebar bland annat att de under det första året inte får ett personnummer vilket gör att de till exempel inte kan få ett bankkonto eller skaffa ett telefonabonnemang och mer eller mindre saknar tillgång till vård och socialstöd. Från början hade de mer eller mindre ingen möjlighet att folkbokföra sig alls, sedan gällde det de första två åren, innan de kunde folkbokföra sig, men nu är tiden ändrad till ett år.
Inget ”nästa steg”
Ett problem som kvarstår är att det inte finns ett ”nästa steg” i processen för flyktingarna från Ukraina, jämfört med andra asylsökande, och har därmed ingen möjlighet att sikta mot att bosätta sig och bo här resten av livet, säger Mari.
– Det finns alltså ingen möjlighet för en ukrainsk flykting att få ett permanent uppehållstillstånd, som andra flyktingar när de fått sina asylansökningar beviljade och bott här tillräckligt länge. Att bo här är ju nödvändigt, innan man kan börja snacka om saker som utbildning, arbete och socialt stöd.
Svårt att förstå vad som gäller
Turerna har varit många när det gäller regelverket för flyktingarna från Ukraina och de aktuella reglerna är mycket krångliga och svåra att förstå på detaljnivå. Mari Siilsalu och DRW-RTA:s andra rådgivare får ta emot många samtal från flyktingar från Ukraina med funktionsnedsättning som hör av sig med mer eller mindre komplicerade ärenden. Mari säger att hon möter många som kämpar med att själva förstå vilka regler som gäller och hon uttrycker stor beundran för deras tapperhet.
– Det är ett väldigt fragmenterat system. Jag ser hur de kämpar för att förstå och lyckas sätta sig in i det trots att det är en stor röra och oerhört komplicerat. Många av dem är extremt uthålliga. Å andra sidan är de nästan tvingade att förstå, att de snabbt inser att hela ens tillvaro står och faller med reglerna och vilken migrationsstatus de har. När man möter de här personerna inser man fort vilka hur stränga reglerna är.
Inte bara personer från målgruppen hör av sig till rådgivningen.
– Det här är inte bara trassligt för personer i målgruppen utan det gäller även tjänstepersoner på olika myndigheter som har ansvar att tillhandahålla migrationsrättsliga processer och stöd till migranter med funktionsnedsättning. Det ringer också oss och ber om råd, säger Mari.
”En smula bättre nu”
Summan av alla ändringar har ändå landat i att det blivit en smula lättare för de ukrainska flyktingarna, säger Mari Siilsalu.
– Med tanke på den brist på rättigheter som gällt tidigare är det lite bättre nu. Att kunna folkbokföra sig innebär att de har rätt till vård, ungefär som andra personer med uppehållstillstånd, och, som civiliserade människor, möjlighet att skaffa bankkonto, få ett hyreskontrakt och skaffa telefonabonnemang. Från början, när de fick rätt att folkbokföra sig, var det krav på att de ska ha bott här i två år, så ett år är faktiskt ett framsteg. Men ett år under dessa omständigheter är fortfarande mycket lång och svår tid, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Asylerna har ofta stora problem med tillgängligheten och ett år med mycket begränsad tillgång till vård är oerhört problematiskt, säger Mari.
Nya förändringar på gång
På frågan om det är fler förändringar för flyktingar från Ukraina på gång svarar Mari att en utredning om en ny lag, Mottagandelagen, är på remiss. Den beskrivs som en ”ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande”, som ju knappast låter som löften om förbättringar…
– Mottagandelagen är tänkt att ersätta LMA (lagen om mottagande av asylsökande) och om det inte sker några förändringar i förslaget kommer den att påverka alla personer som omfattas av lagstiftningen, så, ja, det kommer bli nya förändringar. Men riktigt, hur får vi nog ta i en senare intervju, avslutar Mari Siilsalu med en suck.