- Diskriminering i anställningsprocessen
- Varför offentlig sektor är sämre än privata på att anställa personer med funktionsnedsättning
- Att man i kommuner och på myndigheter har mycket dålig koll på vilka lagar som gäller, och att man i värsta fall själva hittar på.
Det var några av frågorna som diskuterades på projektets andra referensgruppsmöte.
På projektet Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbetes andra referensgruppsmöte avlöste de intressanta samtalen varandra. Samtalen bottnade i en dragning som projektets jurist och rådgivare Tiina Nummi-Södergren gjorde om sitt arbete om artikel 27 i Funktionsrättskonventionen. Bland annat sade hon att många med funktionsnedsättning blir bortvalda i rekryteringsprocessen och inte ens blir kallade till en intervju.
Anställa personer som liknar en själv
Forskning visar att personer som anställer, mer eller mindre omedvetet, väljer de som ”liknar en själv” och därmed sorteras personer som inte gör det bort.
– Det låter som en myt med det har bevisats många gånger och det gäller både funktionsnedsättning och personer som har en annan etnisk härkomst, sade Tiina Nummi-Södergren och kallade det ett enormt resursslöseri med tanke på hur berikande det är att umgås med personer som inte liknar en själv.
– Det vet ju alla som jobbat i grupp, att det är det som kan ge mest och som man får ut mest av i långa loppet. Det är verkligen en utmaning att få folk att komma ut ur sina bekvämlighetszoner och våga pröva att se vilka intressanta saker det kan leda till. Jag har ofta tänkt på vilket resursslöseri det är att de här personerna som har kontakt med projektet och har så mycket att tillföra inte hittar sin plats på arbetsmarknaden för att utöva sitt kunnande.
Få undersökningar på området
Kristian Cornell, som arbetar med arbetsmarknads-, sjukförsäkrings- och hjälpmedelsfrågor på DHR, tog upp samma tråd och sade att frågan sällan synliggörs. Han har själv fått höra att bemanningsföretag känner av att det finns en sådan negativ attityd hos vissa arbetsgivare.
– De anser att det finns en risk för extra kostnader om de anställer en person med funktionsnedsättning som kanske är i behov av hjälpmedel.
Kristian Cornell menar att det finns väldigt få undersökningar av den sortens diskriminering och att det är en bidragande orsak till att det inte uppmärksammas mer. Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbete menar han skulle kunna bidra med mer fakta.
– Jag ser en stor potential i projektet att med hjälp av personliga berättelser och citat visa att det här försiggår.
Offentlig sektor sämre än privata
En annan fråga handlade om att privata företag är bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning än den offentliga sektorn. Också det tog Tiina upp i sin dragning.
– Jag frågar bara varför? Vad är det som gör att privat sektor är bättre än offentlig sektor i det här fallet? Hade man det svaret skulle det vara lättare att rätta till problemet. Det är en viktig fråga.
Josefina, på MFD, Myndigheten för delaktighet, och alltså själv anställd i offentlig sektor, följde upp frågan. Hon menar att det generellt på myndigheter finns en brist på statistiska och kvalitativa underlag och därmed kunskap, till exempel om att följa upp levnadsvillkor för personer. Då är det svårt att veta vad något beror på.
– Jag har egentligen inget bra svar på varför offentlig sektor är så dålig på det. Men jag håller med om att nog är det så att man anställer sådana som liknar en själv. Det är nog som ett underliggande bias som man måste vara medveten om och tänka på när man anställer.
”Regler tagna ur luften”
Ett annat mörkt moln över svensk offentlig sektor tog ILI:s och projektets jurist Mari Siilsalu upp, nämligen okunskaper om de lagar som gäller och än värre – att man hittar på. Mari Siilsalu hade till exempel hittat uppgifter på Försäkringskassans hemsida som helt går stick i stäv med Försäkringskassans egen vägledning. Mikael Klein, Viljagruppen där bland annat Misa ingår, var mycket tacksam för att Mari Siilsalu tagit upp det spåret.
– Det här är ett problem som jag ser på många olika områden. Det handlar om att olika myndigheter uttolkar och ger svar utan att ha lagstöd. Jag vet inte hur många kommunala hemsidor jag varit inne på där man hittar på massor med egna regler om LSS som ibland känns som tagna ur luften.
Det innebär bland annat att personer som behöver stöd och redan har stora svårigheter att förstå det svenska samhället får det etter värre.
– När man behöver stöd från olika håll, ofta samtidigt eller samordnade stöd, så vilar det ett enormt stort ansvar på den enskilda att försöka bena ut sammanhangen. Ofta får de olika svar beroende på vem de frågar, sade Mikael Klein.
På mötet deltog 20 personer från olika organisationer. På bilden ovan syns Mari Siilsalu, Tiina Nummi-Södergren, Kristian Cornell, Mikael Klein. Bilden är ett montage.
Kan man se detta eventet?