DRWs miniseminarium på MR-dagarna startade med en fullsatt publik, DRW teamet presenterade projektets resultat och lämnade några rekommendationer/förslag till alla i publiken.
Syftet med DRWs deltagande i detta evenemang är att sprida kunskap och väcka opinion om hur situationen och livsvillkoren för nyanlända personer med normbrytande funktionalitet ser ut idag i Sverige.
Viktigast i sammanhanget är att synliggöra att även om myndigheter och institutioner arbetar med att förbättra sina riktlinjer och strategier för en bättre samverkan och ökad effekt av etableringsinsatser, räcker de inte till. Eftersom dessa oftast utgår ifrån ett funktionsnormativt angreppssätt.
Enligt rapporten “100 000 nyanlända en målgrupp?” i uppdrag av ESF blir ofta förståelsen eller betydelsen av individanpassning eller individorienterade insatser förväxlade med kategorianpassning. Detta och andra strukturella motsättningar tillsammans med den restriktiva instabila och föränderliga migrationspolitiken som råder i Sverige de senaste 4 åren utgör ett hinder för en effektiv etablering av nyanlända personer med normbrytande funktionalitet.
DRWs fältarbetare har konstaterat de konsekvenser av en mer eller mindre strukturell diskriminering som har orsakat onödigt lidande hos människor som har deltagit i vår projekt. Därför har DRW utvecklat en lista med rekommendationer och krav för vad som kan öka nyanländas chanser att genomgå en hälsofrämjande och förhoppningsvis smärtfri etableringsprocess.
KORT SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Efter ett års tid som projektet har genomgått har DRWs team kunnat träffa 62 nyanlända personer med normbrytande funktionalitet. Bland dessa 11 är kvinnor, 38 är män från mellanöstern och några afrikanska länder. Gällande normbrytande funktionalitet är fysisk funktionsvariation i majoritet.
DRWs analys av olika problembeskrivningar visar att bristande kunskap gällande intersektionen mellan funktionsvariations- och migrationsfrågor kan ha
koppling till varför vissa svårigheter uppstår i möten mellan myndigheter och nyanlända personer med funktionsvariationer. Genom kvalitativa intervjuer och metoder har DRW kunnat identifiera vilka svårigheter och vilka framgångar nyanlända personer med normbrytande funktionalitet har upplevt innan, under och efter asylprocessen. DRW har också kunnat identifiera svårigheter som har uppstått under etableringen och efter etableringstiden.
Av 62 fall är 47 individer som DRW har intervjuat hittills. Enligt dessa 47 individers berättelser med varierande etableringsgrad var de framstående identifierade svårigheterna och behoven följande :
I behov av:
| 19 | boende |
| 24 | Tillgängligt boende |
| 27 | Jobb |
| 15 | Vård |
| 26 | Utbildning |
| 21 | Transport |
Bland det som har fungerat är följande lista framträdande:
Majoriteten har kommit in i systemet och har tillgång till vissa socialförsäkringsförmåner, sociala insatser för basbehov i form av hemtjänstservice, och har kommit i kontakt med Arbetsförmedlingen.
Bland det som inte har fungerat är följande återkommande i deltagarnas berättelser:
Bristande kunskap och förmedling av anpassat boende, ingen eller otillräcklig tillgång till personlig assistans, bristande anpassning av SFI-undervisning, obefintlig eller otillräcklig tillgång till Färdtjänst. Svårigheter med långa väntetider för att få läkarintyg som krävs för anpassning, obefintlig eller otillgänglig information om giltighetstider, rättigheter, hänvisning, ledsagning, tolk m.m. Isolering pga. bristande anpassning eller oanpassade sociala insatser och aktiviteter, bristande information om hur att ha tillgång till vården, ingen eller bristande tillgång till rehabilitering. Brist på kompetens om kulturella skillnader hos bl.a kuratorer, bristfällig tolkning och bristande förståelse från tolk, ingen tillgång till psykiatrisk vård, dåliga attityder och bemötande.
REKOMMENDATIONER
Situationen för målgruppen kräver ett effektivare intersektoriellt samarbete mellan offentliga aktörer såsom Migrationsverket, funktionshinderorganisationer, ideella föreningar såsom Röda Korset, o.s.v. Detta för att skapa en hållbar process för hur att arbeta fram strategier, implementering, utvärdering ur funktionshinderperspektivet inom arbetet med funktionshinderfrågor och politik gällande nyanlända människor med normbrytande funktionalitet i Sverige.
En ökad delaktighet för nyanlända med normbrytande funktionalitet i frågor som berör deras hälsa, arbete, utbildning, familj, migrations/etableringspolitik, bostad och transport verkar som en viktig strategi för en bättre etablering. Detta skulle göra att nyanlända personer med normbrytande funktionalitet kan ta del av den svenska arbetsmarknaden på lika villkor, att kunna försörja sig och återförenas med sina familjer, att ha tillgång till fritidsaktiviteter och kulturlivet, tillgång till väl anpassad SFI-undervisning och framtida studier.
DRWs medarbetare ser att bara genom ökad delaktighet av nyanlända personer med normbrytande funktionalitet kan en lösning för bättrad mottagande och etablering åstadkommas.