DRW:s samverkansarbete med Kvot-projektet: ett år till

Kvot-projektet har fått beviljat medel för att fortsätta med projektet till slutet av 2019. Projektets medarbetare berättade på ett möte med DRW att de kommer att fortsätta att arbeta med att stärka mottagandet av kvotflyktingar i Stockholms stad.

Läs om Kvot-projektet här

Kvotprojektet kommer att ta fram en modell för samverkan tillsammans med fyra stadsdelar

Under hösten har Kvotprojektet arbetat med att ta fram en samverkansmodell som ska underlätta överföringen av kvotflyktingar (däribland personer med normbrytande funktionalitet) från Intro Stockholm till de olika stadsdelarna.
Kvot-projektet har genomfört flera workshops med socialtjänstens medarbetare under hösten. Samverkansmodellen kommer att implementeras under nästa år, säger Kvotprojektet.

Läs om Intro Stockholm här

Introkursen kommer att ge en inblick i det svenska samhället

Kvotprojektet arbetar med att ta fram en kort introduktionskurs ägnad till kvotflyktingar som ska ges när de är precis nya i Sverige. Kursen ska innehålla praktisk samhällsinformation. Den tas fram tillsammans med Intro Stockholm och ska ges i gruppform.

Efterlyser tips från DRW

Kvot-projektet efterlyser tips från DRW om vad som är viktigt att tänka på utifrån funktionshinderperspektivet, t.ex. hur man ska tänka kring teckenspråk på andra språk.

Från UNHCR till Kommunen: Var blir det fel?

DRW projektet har kommit i kontakt med ett fåtal kvotflyktingar av de totala 61 fall under 2017-2018. Vi har kunnat konstatera att den gemensamma nämnaren i dessa fall är långa väntetider och brist på beredskap från kommunen gällande dessa personers normbrytande funktionaliteter.

Här kommer några exempel:

1) Deltagare #1:
Kvinna som är 27 år gammal, har två barn att ta hand om och sitter i rullstol. Bristande tillgänglighet i köket. Deltagaren fick tillgång till färdtjänst först 9 månader efter ankomst i Sverige. Vilket försvårade hennes deltagande på SFI. Får hemhjälp men deltagaren känner sig dåligt bemött av personalen som enligt deltagaren har uttryckt att de “tycker synd” om klienten. Deltagaren känner sig inte trygg med personalen och vill inte ta emot stödet längre.

2) Deltagare #2:
Man vars ålder inte är tillgängligt. Deltagaren anger att mottagandet
av kommunen på flygplatsen var bristfällig, välkomstkommitén hade
inte förberett en rullstol för hans ankomst vilket ledde till att
deltagaren var tvungen att låna en rullstol av flygplatsen. Har väldigt
dålig ekonomi och möter en allmän brist på tillgänglighet överallt.

3) Deltagare #3:
Kvinna som är 35 år gammal, hon är isolerad och har näst intill inget socialt nätverk. Hon önskar att hon hade ett jobb, kunde flytta till en större stad med bättre stöd och service, bättre transport och bättre tillgänglighet. Gällande hälso-och sjukvård är det väl fungerande.

Hur går det till när kommunen missar information om kvotflyktingar med funktionsnedsättningar, vart försvinner informationen? Är det för att informationen brister eller för att informationen försvinner någonstans på vägen?

Kvotprojektet informerar om att de planerar att titta närmare på hela processen från uttagning via UNHCR till att kvotflyktingarna anländer till Stockholm. Projektet försöker även kartlägga hur många kvotflyktingar som kommer till Stockholm, och som har funktionsvariationer och är i behov av stöd från Socialtjänsten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.