Den 19 september höll Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete och Funktionsrätt Stockholms län en hearing om Tidöavtalet i ljuset av hälsa för migranter med funktionsnedsättning.
Ungefär 50 personer, från funktionsrättsrörelsen men också aktörer från den offentliga sektorn, deltog på det digitala mötet. Tanken var att mötet skulle vara lösningsorienterat.
Mot slutet av mötet blev Tiina Nummi Södergren, ny projektledare för Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete, ombedd att säga några avlutande ord:
– Låt oss inte cementera dålig ekonomi och dålig hälsa genom att förvägra människor rätten till vård och hjälpmedel, fungerande boendesituation och annat som man behöver för att kunna delta i arbetslivet och ha en chans att inkluderas i samhället.
Orden kan ses som en vädjan till de ansvariga för politiken bakom Tidöavtalet men kan också tolkas som en uppmaning till alla deltagarna i hearingen att hjälpas åt att dämpa Tidö-avtalets skadeverkningar.
Se hearingen på Youtube på den här länken
Medverkande på hearingen
Föreläsarna:
- Mari Siilsalu, Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbete, ILI
- Christine Bylund, Umeå universitet
- Jenny Nguyen, Civil Rights Defenders
- Michael Williams, Flyktinggruppernas riksråd
Moderatorer:
- Annika Hässler, Ordförande Funktionsrätt Stockholms län
- Josefine Thorén, Funktionsrätt Stockholms län
Panelsamtal med:
- Talla Alkurdi, Hälso- och sjukvårdsregionråd, Region Stockholm
- Sara Bogefeldt Darlin, Röda Korset
- Tiina Nummi Södergren, Disabled Refugees Welcome – Rätten till Arbete, ILI
- Michael Williams, Flyktinggruppernas riksråd
Narrativen bakom politiken
Mari Siilsalu, jurist i Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbete och en av initiativtagarna till hearingen, inledde med att tala om kontexten som Tidöavtalet är skriven i. Mari tog upp olika narrativ, eller sociala konstruktioner, bakom analyserna i Tidöavtalets förslag, bland annat ”flyktingkrisen” och andra ”kriser” som migranter anses bära skulden till. Hon läste upp ett citat ur regeringsförklaringen:
”Vårt enskilt största svenska sociala och ekonomiska problem beror på stor invandring i kombination med misslyckad integration och hundratals människor i utanförskap och bidragsberoende.”
Mari fortsätter:
– Citatet illustrerar tydligt hur emigranter som har hamnat i utanförskap anses vara den huvudsakliga orsaken till de största ekonomiska och sociala problemen som Sverige behöver bemöta.
Det, bland annat, har resulterat i Tidöavtalet.
– En målsättning att minska invandringen och förneka folk att söka internationellt skydd i Sverige, sade Mari Siilsalu.
Moment 22 att tvingas kvalificera sig till välfärden
Mari tog upp en lång rad förslag i Tidöavtalet som riskerar att göra livet ännu svårare för migranter med funktionsnedsättningar än vad det redan är. Ett av målen med politiken, menar Mari, är att människor ska ”kvalificera sig till de sociala rättigheterna”, genom krav på svenskt medborgarskap, arbete och ett permanent boende i Sverige för att få tillgång till välfärdsförmånerna.
– Detta samtidigt som blir det svårare att få arbete, permanent bosättning och medborgarskap i Sverige. Det är redan nu, och kommer att bli mer, ett moment 22 för personer som inte kan nå upp till de höga försörjningskraven.
Tidöavtalets effekter på demokratin
Civil Rights Defenders har gjort en analys om Tidö-avtalet med fokus på hur förslagen påverkar demokratin. Jenny Nguyen som representerade organisationen, underströk att demokrati inte bara handlar om att ”gå och rösta”.
– Demokrati måste också innebära en grundläggande respekt för mänskliga rättigheter så som de stadgas av våra internationella åtaganden men också genom en förståelse av vilka värden som mänskliga rättigheter ska tjäna, varför de kom till, vad de skyddar och vilka justeringar vi gör allteftersom tiden går och vi helt enkelt gör en skarpare analys.
Jenny Nguyen sade att Tidöavtalets förslag kommer förstärka skiktningarna i samhället och ännu mer skilja på de som tillhör och de som inte anses tillhöra.
– Man skapar en samhällelig pyramid där etniska svenskar står på toppen och personer som lever som papperslösa och utan medborgarskap förpassas till botten. Deras minimala rättigheter kommer att krympa ännu mer genom Tidöavtalet.
Arrangörernas urval av sakfrågor som lyftes under mötet:
- Det har egentligen inte spelat så stor roll vilken färg den sittande regeringen har haft gällande hur åtstramningspolitiken sett ut. I stor utsträckning har den nuvarande åtstramningspolitiken funnits under ganska lång tid.
- Bristen på välfärdsstatligt stöd är ett demokratiproblem eftersom personer inte kan medverka i demokratiska processer. Även funktionsrättsrörelsen tappar styrka.
- Tidöavtalets förslag innehåller också hot mot civilsamhället, vilket ingår i kontexten gällande basala rättigheter för individer.
- Det är viktigt att förstå att ett hot mot en annan social grupp eller en annan del av det människorättskampen påverkar också läget för funktionsrätt.
- Det finns en växande skillnad mellan internationella konventioner, lagtexter på nationell nivå och praxis gällande sociala rättigheter. Denna trend kommer att växa om eller när Tidöavtalet genomförs.
- Politik är både vad man pratar om och vad man inte pratar om.
- Det har skett en sammanflätning av kriminal- och migrationspolitik.
- Det skapas en hierarki baserad på migrationsstatus.
- Allt färre anses vara skyddsvärda och därmed trovärdiga.
- Hur kan vi genom ett samarbete stärka rätten till hälsa? Viktigt med intersektionellt perspektiv. Samverkan, dialog och kunskap! Förbättra hälsokontroller!
- Migrationsverket har dialoger med civilsamhället två gånger per år. Har vi någon funktionsrättsorganisation där?
- Vi måste bemöta retoriken och myterna. Quick respons från Röda korset som exempel.
Minskar möjligheterna att arbeta politiskt
Christine Bylund, dr. i etnologi, Umeå universitet och ett långt förflutet i funktionsrättsrörelsen, tog också upp demokratispåret och frågan om mänskliga rättigheter. När människor som är i stort behov av stöd från samhället tas ifrån det inskränks också möjligheterna att engagera sig politiskt. Det är inte bara problematiskt på individnivå, fortsatte hon.
– Det blir ett demokratiproblem också för funktionsrättsrörelsen i stort. Det tystar på ett effektivt sätt den stora, ofta heterogena gruppen, som personer med normbrytande funktionalitet utgör politiskt, eftersom den individuella och intressepolitiska kampen går till att tillgodose att individer får välfärdsstatligt stöd.
Hot om att minska stöd till studieförbunden
Christine Bylund tog också upp den kritik Tidöpartierna, i synnerhet Sverigedemokraterna, riktar mot mänskliga rättigheter och civilsamhällets roll generellt. Hon talade bland annat om att de vill minska stödet till studieförbunden.
– Det är en viktig fråga för funktionsrättsrörelsen eftersom man ofta har täta samarbeten med dem för att bedriva påverkanssamarbeten eller driva projekt.
”Fyra nyanser av brunt”
Michael Williams, FARR (som arbetar för att stärka asylrätten), sammanfattade sina känslor för Tidöavtalet i mycket starka ordalag.
– Tidöavtalet är en frontalattack mot mänskliga rättigheter och mot den starka humanitära tradition som tidigare präglat svensk migrationspolitisk. När jag känner mig som mest ledsen så tänker jag att det här dokumentet kan kallas fyra nyanser av brunt.
Quick respons mot fördomar och myter
Under den tre timmar långa hearingen ombads både talare och publik att komma med förslag på hur Tidöavtalets skadeverkningar kan begränsas och arbetet ändå kan föras framåt. Ett förslag Michael Williams hade var att bemöta osakligheter och missuppfattningar (liknande de narrativ som Mari Siilsalu talade om inledningsvis) i sociala medier.
– Vi borde bemöta fördomarna och myterna som präglar den allmänna diskussionen. Det finns många missuppfattningar som inte rättas till. Jag minns att Röda korset för 20 – 25 år sedan körde något som heter Quick respons – så fort det fanns något som gick att ifrågasätta sakligt så var man ute i sociala medier och rättade till det.
Se hearingen på Youtube på den här länken
Funktionsrätt Sveriges debattartikel om att villkora rättigheter med medborgarskap
Tidigare artiklar om Tidöavtalet:
Mari Siilsalus, jurist på ILI och i DRW – RTA, analys av avtalet
Andra organisationers analyser om Tidöavtalet