Frågor om migration och integration har varit närvarande i samhällsnyheter, tidningar och sociala medier under de senaste åren. Relevant för Disabled Refugees Welcomes arbete i denna debatt är den tillfälliga migrations lagändringen som började gälla sommaren 2016. Enligt denna tillfälliga lagändring har flyktingar och skyddsbehövande asylsökande inte längre rätt till permanent uppehållstillstånd. Detta gäller till exempel människor som varit tvungna att fly på grund av kriget i Syrien och som sökt asyl efter november 2015. Ändringen gäller även anhöriga till f.d. asylsökande. Inte minst har frågan om personlig assistans varit ett hett diskussionsämne i samhällsdebatten under de senaste månaderna. Det kan ses som ett direkt resultat av de kraftiga åtstramningar som på sistone har präglat LSS och en överhängande ovisshet kring lagens framtida tillämpning.
En problematisk vändning i debatten är Moderaternas höstbudgetförslag gällande LSS och personlig assistans. Enligt förslaget ska assistansersättning enbart beviljas till personer med ’’sjukpenninggrundande inkomst (SIG), permanent och varaktig bosättning eller medborgarskap och bosättning’’. Förslaget väcker stor oro bland oss som arbetar i projektet DRW eftersom det riskerar att ytterligare begränsa nyanländas rättigheter. Enligt vår mening kan resultatet av detta förslag bli att människor i vårt land kommer att behandlas olika, och försvåra eller hindra integrationsprocessen för människor i behov av sociala insatser.
Denna problematik lyfts även fram av Myndigheten för delaktighet (MFD) i deras rapport från 2017 om ‘’Personer med funktionsnedsättningar i asyl-och etableringsprocessen’’. När det gäller den nya tillfälliga lagstiftningen varnar myndigheten för svåra konsekvenser för gruppen nyanlända med funktionsnedsättningar som redan nu befinner sig i en mycket utsatt situation. Deras bedömning är att skärpta krav på försörjning och begränsade möjligheter till familjeåterförening riskerar att slå hårt mot denna grupp. En annan viktig aspekt som lyfts i rapporten och som har stor betydelse i samband med förslaget är huruvida lönesubventionerade anställningar räknas som egen försörjning, vilket kan vara avgörande för möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Det är också mycket välkommet att myndigheten betonar behovet av djupare utvärdering av den nya lagstiftningens effekter för målgruppen.
Det saknas indikationer på vad Moderaternas förslag konkret skulle innebära för integrationsfrågan men det finns uppgifter om hur personlig assistans överlag har främjat befintliga brukares delaktighet i arbetslivet. Informationen går att läsa i Försäkringskassans sammanställning av brukarundersökningen från 2011. Det som framgår av rapporten är att ’’13% får personlig assistans för att arbeta, 3% får det ibland och ytterligare 2% skulle vilja ha personlig assistans för arbete. Dessutom har 24% svarat att de skulle behöva personlig assistans för att kunna arbeta. 33% av dem är i åldern 30-39’’. Även om dessa siffror inte ger någon specifik information om målgruppen nyanlända med funktionsnedsättningar så tycker vi ändå att det kan vara bra att ha dem i åtanke då man diskuterar frågan.
Trots att det i dagsläget inte finns några säkra siffror på antalet nyanlända personer med behov av personlig assistans som omfattas av den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd och som kan bli påverkade av Moderaternas förslag, kan vi genom vår kontakt med målgruppen konstatera att det finns människor som på grund av bristande stöd inte kunnat delta i olika integrationsinsatser. I en intervju med Assistanskoll i januari kritiserar Maj Karlsson, Vänsterpartiets ledamot i socialutskottet, förslaget om begränsad välfärd för vissa grupper. Vi delar hennes syn på att tillgång till välfärdssystemet är viktig för alla människors trygghet och skapar förutsättningar för utveckling och självförverkligande.
Vi är medvetna om att integrationsinsatserna håller på att utvecklas och just därför vill vi uppmärksamma att inom gruppen nyanlända ingår även personer med funktionsnedsättning. Och därför är det ytterst nödvändigt att omfatta dessa människors behov när det gäller integrationsfrågan. I synnerhet rätten till assistans tillsammans med andra insatser som grundförutsättning för att överhuvudtaget lyckas med en ömsesidig integration. Det går helt enkelt inte att lära sig språket, vidareutbilda sig eller arbeta utan tillgång till de insatser som man behöver inklusive assistansersättning.
Effektiv integration kräver att samhället har god kännedom om nyanländas behov. En viktig del av det arbete som vårt projekt Disabled Refugees Welcome (DRW) bedriver handlar om att skapa underlag som kan bidra till ökade kunskaper om målgruppens behov, olika hinder i integrationsprocessen och de lösningar som idag fungerar väl.
DRWs uppfattning är alltså att alla förslag som syftar till att begränsa tillgång till stöd för nyanlända med funktionsnedsättningar inte bara strider mot alla människors rätt till ett fritt liv och självbestämmande utan också skulle innebära ytterligare negativa konsekvenser för integrationen av en hel grupp människor som redan möter stora utmaningar gällande rätten till ett värdigt mottagande.
| Fakta: Flykting‘’Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av
Alternativt skyddsbehövande Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som
Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får en alternativ skyddsstatusförklaring som grundas på EU-regler. Den som har skyddsstatusförklaring får normalt uppehållstillstånd i 13 månader. (Vissa personer som ansökte om asyl senast den 24 november 2015 kan få permanent uppehållstillstånd.)’’ Källa: Migrationsverket |
Läs mer om Moderaternas förslag i Kenneth Westbergs intervju med riksdagsledamoten Lars Beckman (M)