Dessa var några kloka ord som sades av Inger Ashing, direktör och chef för myndigheten Delegation mot segregation, på Arvsfondens Nyanländadagen fredagen den 28/9.
Inger Ashing menar att om det civila samhället misslyckas med etableringen och integrationen av nyanlända så ökar segregationen i Sverige.
Disabled Refugees Welcomes team-arbetare Julius Ntobuah och Sooz Romero deltog på nyanländadagen tillsammans med 122 andra representanter från andra projekt inom ramen för nyanländasatsningen. Dagen hade som syfte att både samla erfarenheter och kunskap och ett tillfälle för att skapa nya kontakter och samarbeten.
Delegation mot segregation, berättar Inger Asher, har som uppgift att öka och skapa samverkan mellan det offentliga och civila samhället, de ska se till att skapa sätt att jobba bättre ihop. T ex att ta fram kunskap om hur segregationen ser ut idag, utvärdera vilka metoder som har effekt, bygga på och testa de olika forskningsmetoderna som en lärandeprocess för att förbättra arbetet mot segregation.
Inger Asher har en lång arbetserfarenhet med arbetet mot segregation och etablering av barn och unga som är nyanlända. Hon har varit aktiv bland annat i Rädda Barnen sedan 1992 och gjorde verksamhet för barn på flykt i Rosengård under den tiden. Inger Asher var också generaldirektör för Fd. Ungdomsstyrelsen som nu heter MUCF och jobbat med frågor som rör ungas livsvillkor och delaktighet i det civila samhället. Som fd. ledamot i arvsfondsdelegationen har hon varit med och fattat beslut om att Arvsfondens nyanländasatsning skulle komma till.
Inger Asher menar att människor på flykt genomgår en väldig svår och lång resa och att det är just därför att alla insatser som görs både internationellt och nationellt är oerhört viktiga för dessa människor. Hon menar att alla insatser som handlar om att skapa förutsättningar för etableringen i Sverige är oerhört viktiga för frågan om segregation. Hon understryker att om Sverige misslyckas med att få nyanlända att komma in i det svenska samhället, att känna sig som en del av samhället, så kommer det att leda till segregation i fortsättningen.
Arvsfondens nyanländasatsning är tänkt ska öka antalet projekt som riktas till målgruppen nyanlända, detta i enlighet med regeringens beslut att ett av tolv prioriterade områden för Arvsfonden ska vara att stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering. Satsningen startade våren år 2016 och fortsätter till våren 2019 och har som syfte att ge ekonomiskt stöd till ideella föreningar med nyskapande projektidéer ägnade till att underlätta etableringen och att öka delaktigheten av barn och ungdomar i det svenska samhället. Vilket utfall satsningen kommer att få är fortfarande inte samlad men Linköpings Universitet håller på att genomföra en vetenskaplig utvärdering som kommer att vara klar ungefär under 2020.
Nyanländasatningen är en av de största och viktigaste insatserna som vi har genomfört, säger Håkan Cedar, arvsfondsdelegationens ordförande. Under kort tid kom drygt 70 000 barn och unga, de allra flesta ensamkommande som har flytt till Sverige från områden med väpnad konflikt. Satsningen Innebar att gå rakt in i en jätteutmaning för Sverige, säger han.
Cedar lyfter vikten av att synliggöra de försvårande händelserna på senaste tiden, med ändrade spelregler, lagändringar på fler viktiga punkter inom ramen för migrationspolitiken. Cedar menar att praktiska förändringar såsom att barn och ungdomar flyttas runt mitt under ett projekts gång försvårar arbetet för etableringen av nyanlända barn och ungdomar. Någonting som DRW också har poängterat i ett panelsamtal i Almedalen om faktorer som försämrar livsvillkoren för nyanlända personer med normbrytande funktionalitet.
Denna dag gav DRWs team möjlighet att skapa nya kontakter och träffa intressanta potentiella samarbetsorganisationer såsom Interreligiösa råd- projektet Under samma himmelen, Stadsmissionen Skånes projekt Ensamma Barn på Flykt, RFSL newcomers, Gospelverkstaden-projektet Come together, Livräddningssällskapet och projektet Simkunnighet för nyanlända barn och familjer, bland andra.
DRW fick genom samtal med andra aktörer som också arbetar med nyanlända, nya insikter om vilka utmaningar och möjligheter som finns inom arbetet med denna målgrupp. Vilka metoder och strategier de har och vad som är viktigast med att arbeta inom ramen för etablering. Gemensamma nämnare i gruppen var inställningen med att skapa personliga och trygga kontakter, att vara lyhörd, visa att man bryr sig om de människor vi möter. Andra viktiga faktorer var flexibilitet och kontinuitet. Rekrytering av deltagare och ledare till projekten är ständiga utmaningar i projektarbete, liksom tid och logistik.
Gruppen var överens om vikten av att skapa bra samarbeten med andra organisationer som ett sätt att uppnå projektets mål och samtidigt konstatera att det kräver mer resurser att skapa och bevara den kontakten och det goda samarbetet.
DRW-arbetarnas erfarenhet som både nyanlända personer med normbrytande funktionalitet och som arbetare för Disabled Refugees Welcome verkade intressanta för gruppen. Vi pratade om svårigheten med att arbeta med att skapa metoder för att förbättra mottagandet av nyanlända personer med funktionsvariationer som oftas befinner sig i svåra situationer med förändrade förutsättningar, otillgängliga bostäder, bristfälliga etableringsinsatser, icke anpassad SFI-undervisning, otillgängliga fritidsaktiviteter och mycket mer. DRWs arbete för ett bättre mottagande av nyanlända funkisar innebär en viktig samhällsinsats för att verkligen motverka segregationen av DRWs målgrupp.
Vi efterlyser därför fler aktiviteter som är anpassade för nyanlända personer med normbrytande funktionalitet och hoppas på att vi samlar och hör från fler volontärorganisationer som vill skapa aktiviteter tillsammans med målgruppen och med oss!
FÖR MER INFORMATION TITTA PÅ VÅR NYA VOLONTÄRSATSNING HÄR