DRW ställer sig tillsammans med åtta andra civilsamhällesorganisationer, bland andra Frälsningsarmén och Individuell Människohjälp, bakom Forum – idéburna organisationer med social inriktnings remissvar över regeringens förslag om en tvåårig förlängning av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Remissvaret utgår från ett intersektionellt perspektiv och lyfter de negativa konsekvenser som den tillfälliga lagen för med sig hos personer i olika sociala kategorier.
Regler och politik för anhöriginvandring innefattar flera aspekter och frågor där centrala värden står på spel. Dels handlar det om migrationspolitiska överväganden, men också om frågor som rör medborgarskap, integration och samhällets värdegrund. Politiken kring anhöriginvandring har dessutom en direkt påverkan på fler befolkningskategorier än nyanlända.
Ur ett funktionshinderperspektiv är det oftast avsaknaden av infrastruktur eller insatser som är tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga eller förutsättningar som utestänger människor från arbetsmarknaden eller samhället i stort.
Ett förslag som DRW ställer sig starkt kritisk mot är att bostads- och försörjningskravet ska bestå, då vi anser dem vara mycket problematiska ur ett funktionshinderperspektiv. Arbets- och bostadsmarknaden är generellt tuff, och särskilt svår flyktingar och migranter med normbrytare funktionalitet. Det svenska samhällsbygget har inte lyckats skapa infrastruktur som fungerar för alla oavsett funktionalitet och förutsättningar. Det betyder att bostads- och försörjningskraven utgår från en normativ syn på funktionalitet – både fysiskt och psykiskt. Därför anser vi att detta krav är orimligt och väldigt svårt att leva upp till. Det innebär att den som inte har full tillgång till arbets- och bostadsmarknaden, direkt fråntas rätten till familjeåterförening. Därför avstyrker Forum med stöd av DRW förslaget till förlängning av bostads- och försörjningskravet för rätt till familjeåterförening.
Forums remissvar tar i övrigt upp bland annat:
- Tidsbegränsade uppehållstillstånd försvårar och nästintill omöjliggör etableringen, eftersom det saknas utrymme för långsiktighet.
- Det integrationsarbete som civilsamhället till stor del bistår med har tvingats ändra karaktär och numer handla om att lösa akuta behov som boende, mat och vård.
- Tilliten till det demokratiska systemet brister när rapporter från bl.a. civilsamhällets organisationer om den tillfälliga lagens humanitära konsekvenser inte tas i beaktande.
- Volontärer sliter ut sig som följd av frustration och känsla av otillräcklighet.
- Det saknas en särskild utvärdering av lagens konsekvenser ur ett barnrättsperspektiv.
- Det har inte gjorts en gedigen analys av konsekvenser för jämställdheten.
- Försörjnings- och bostadskraven är problematiska generellt men också ur ett funktionshinderperspektiv.
- Ur ett HBTQI-perspektiv ser vi en problematik i möjligheten till familjeåterförening, särskilt när det gäller att t.ex. bevisa samboskap.
Ändringen av utlänningslagen skedde under skyndsamma processer och utan en ordentlig diskussion eller utredning om vidare implikationer som regeländringarna kunde orsaka. Detta kunde ske med motiveringen att den tillfälliga lagen endast skulle gälla under tre år. Regeringens förslag om att förlänga den tillfälliga lagen är därför en oansvarig handling som kommer medföra onödiga humanitära konsekvenser. Läs hela remissvaret här.