En grupp av kvinnor som står och sitter i rullstol.

DRW kvinnogrupp träffas igen

DRW höll en helgträff för sin kvinnogrupp den 6 – 8 mars. I gruppen finns ett antal kvinnor som har migrerat till Sverige från Etiopien och Eritrea och har en normbrytande funktionalitet. Under denna tvådagars träff besvarades frågor som: Hur kan mina behov mötas? Hur fungerar systemet? Vad behöver man för att förbereda sig inför möten med myndigheterna? Varför och hur kan DRWs informationshandbok användas?

Jamie Bolling och Rahel Abebaw från projektet DRW arrangerade Kvinnoträffen som tog plats på Quality Hotel Winn – Haninge. På träffen deltog 17 personer. Det medverkade nio av DRWs projektdeltagare, en tolk, fyra barn och en barnvakt som pratar tigrinja och amhariska, som är barnens modersmål. Under träffen besökte även flera talare som presenteras senare här i texten. 

Träffen hade flera syften. En var vidareutbildning för kvinnorna som har redan träffat DRW och varandra flera gånger. Denna grupp av kvinnor har hittat varandra och har en fungerande peer support tillsammans. Det är viktigt eftersom alla har migrerat till Sverige och har en normbrytande funktionalitet. Genom att träffas och diskutera frågor inom peer support utökas kvinnornas kunskap om det svenska systemet. De lär sig av varandra om det som förväntas. 

Gabriel Boulos och Riitta-Leena Karlsson från DRW gav Information om rättigheter, kunskap kring hur det svenska stödsystemet fungerar och om det stöd som finns. På dagordningen fanns det även punkter om den svenska funktionshinderrörelsen och hur organisationerna arbetar med funktionshinderfrågor. Genomgången om LSS, SoL och Artikel 19 var mycket uppskattat. Träffen var också ett tillfälle för att dela med sig av DRWs resultat, samla synpunkter, önskningar och förväntningar om DRWs arbete. Gruppen diskuterade hur den kan fungera när projektet Disabled Refugees Welcome tar slut.  

Peer support metodiken som deltagarna använder går ut på att ge stöd utifrån egna erfarenheter, inspirera varandra och hitta lösningar och strategier tillsammans. Tanken med träffarna är också att deltagarna får besök av andra kvinnorättsaktivister som kan fungera som förebilder för att kunna hitta motivation och styrka att agera för att påverka sin egen livssituation. DRW bjöd in Maria Johansson som jobbar med EQUAL och har varit med och drivit fram lagen om diskriminering pga. bristande tillgänglighet i olika offentliga lokaler. Hon berättar att arbetet med detta har tagit många år men har gett resultat, “det visar att vi kan”, säger hon. Vidare menar hon att det är viktigt att anmäla otillgänglighet så att det blir rätt från början.  

Detta kan t ex göras via Anmälningstjänsten som hittas här

Maria Johansson berättade också om den feministiska organisationen “FQ- Forum kvinnor och funktionshinder” där hon är ordförande och driver jämställdhetsfrågor inom ramen för funktionshinderpolitiken. Genom hennes arbete vill Maria uppmärksamma att kvinnor har samma möjlighet som andra att skapa förändring i samhället men det är viktigt att erkänna att könsmaktsordningen är fel och att patriarkatet hindrar. Kvinnor ska vara jämlika och ska ha lika mycket makt. Organisationen FQ- Forum kvinnor och funktionshinder är en religiös och partipolitiskt obunden organisation där alla är välkomna att delta men bara de som identifierar sig som kvinna och har en normbrytande funktionalitet har rösträtt. I organisationen drivs också frågor om att alla ska vara delaktiga i samhället, lika många kvinnor med normbrytande funktionalitet som män, alla kvinnor ska kunna få samma möjligheter och förutsättningar oavsett normbrytande funktionalitet. 

Besöket och träffarna uppskattades mycket av deltagarna. En deltagare berättade att hon tyckte att Maria var inspirerande för sitt engagemang. Trots att Maria sedan hon var barn har haft det tufft, jobbar hon hårt. Hon “har tillsammans med andra kämpat för oss, för alla, för samhällsförändring”. En annan deltagare berättade: “Eftersom det står i lagen är jag inte rädd längre. Jag kommer inte att känna mig som en tiggare. Det står i lagen, då är det en rättighet”. Andra deltagare berättade: “Jag har lärt mig att det är viktigt hur jag presenterar min situation för myndigheterna” . Några deltagare berättade att genom gruppen har de träffat nya vänner och hur det är viktigt med de sociala kontakter för att kunna lyssna och lära sig av andra i samma situation. En deltagare sade: “Det har varit så viktigt att komma ut. Det kan man inte på socialen”.

DRW är så tacksam för alla berättelser och åsikter som deltagarna i gruppen delade. Dessa är viktiga erfarenheter, värda att lyfta upp och synliggöra för politikerna. Bland annat lyfts följande åsikter som viktiga att uppmärksamma: 

En deltagare sade:

“Vi kan inte språket, har inte kommit in i systemet. Vi är kvinnor med funktionshinder. Vi blir inte hörda.” 

En annan sade:

“Lagen säger att vi ska ha trygghet. Det står där. Men vi är inte fria från otrygghet. Vi lever på socialen. Vi är så otrygga så att efter vi har betalt allt för en månad är vi orolig för nästa månad”

En deltagare sade:

“Trodde det var bättre än i Etiopien. Men finns problem här också. Utmaningar. Men funktionshinder betyder inte att man ska vara på socialen.”

DRW tar alla dessa berättelser på största allvar och kommer att se till att de når ut till samhället i stort. Därför planerar vi att göra fler träffar med kvinnogruppen för att samla berättelserna som sedan också kommer att visas genom en utställning.  Det skapades även en facebookgrupp för kommunikationen mellan medlemmarna i kvinnogruppen. Nya medlemmar som vill gå med i gruppen kan göra det genom länken här.