Det finns mycket som är bra med Sverige, men för en migrant med funktionsnedsättning är vägen in i det svenska samhället lång och besvärlig. Det säger Mussie Berhe Russom, en av deltagarna i projektets Fokusgrupp, som kom till Sverige från Eritrea 2019
Nu bor han på ett hotellhem i Hässelby och beskriver en tillvaro som kan liknas vid en härva av olika problem med många inslag av moment 22*.
En av anledningarna till att Mussie Berhe Russom besöker ILI:s kontor i Farsta den här dagen är att han vill träffa projektets rådgivare Rahel Abebaw Atnafu och Tony Zolomyan. Mussie Berhe Russom vill ha ett särskilt snack med Tony eftersom Tony har stora erfarenheter av att plugga och ta studielån i Sverige. Mussie har planer på att plugga vidare men den ytterst knappa ekonomin det skulle innebära väcker oro.
– CSN (Centrala studiemedelsnämnden) gör inga utbetalningar under loven. Vad ska jag leva på då? Jag kan ju inte få ett sommarjobb…
Tvingas leva på Mikro-mat
När Mussie Berhe Russom fick asyl 2020 blev han flyttad (han vet fortfarande inte varför eller vilka som fattade det beslutet) från Jönköping till ett hotellhem i Hässelby, norr om Stockholm där han fortfarande bor. Där får han hemtjänst ca 30 minuter per dag då personalen hjälper honom med att handla och fixa maten. Men den knappa tiden gör att de inte kan laga mat utan Mussie får så gott som uteslutande äta färdigmat som värms i mikron. Spisplattorna sitter för högt för att han själv skulle kunna laga maten, säger han.
– Med en höj- och sänkbar spis skulle jag kunna laga maten själv. Då skulle jag bara behöva hjälp med att handla.
Har du förklarat det för kommunen?
– Ja, jag har berättat för Biståndshandläggaren flera gånger men hon säger att det är så för alla. De säger att lägenheten är tillfälligt och att jag inte ska stanna där permanent.
Svårt ekonomiskt
Att bara äta mikro-mat är också dyrt för en person med redan mycket knappa resurser. Etableringsersättningen på mellan 6 och 7 tusen i månaden är samma för alla och tar inte hänsyn till de extra utgifter personer med funktionsnedsättningar har till exempel för färdtjänst eller att de inte har möjligheter att spara pengar genom att exempelvis att gå runt i olika butiker i jakt på extrapriser.
Att pengarna inte räcker gör att Mussie Berhe Russom tvingas söka ekonomiskt bistånd (socialbidrag).
– Jag måste göra en sådan ansökan, inklusive ta fram underlag på olika saker de kräver, skriva ut, få rapport från banken och så vidare, varje månad. Jag måste hämta alla dokumentet i receptionen och på vintern när det är mycket snö är det jättesvårt för mig att ta mig fram. Det påverkar mig jättemycket när jag studerar och inte har en anpassad boendesituation.
Fick tidigt kontakt med DRW
Mussie Berhe Russom kom till Sverige från en helt ohållbar situation i Eritrea 2019. Som asylsökande blev han placerad i Jönköping. Han berättar att han hittade Disabled Refugees Welcome på internet.
– När jag bodde i Jönköping och var asylsökande hade jag mycket tid att söka på nätet och jag funderade mycket på om det finns något om funktionsnedsättning. Då hittade jag DRW och såg videon med Julius… Sen ringde jag och fick prata med Rahel…
Vilket stöd har du fått från DRW?
– Jag har fått information om mina rättigheter som asylsökande och som migrant och om hur systemet funkar i Sverige. De hänvisande också till andra organisationer, till exempel Bosse Råd Stöd & Kunskapscenter, som i sin tur hjälpte mig att söka färdtjänst och bostadsanpassning. De har också sagt att jag, när jag är i kontakt med myndigheter, måste berätta om min funktionsnedsättning, om jag ska få den hjälp jag behöver.
Med i Fokusgruppen
Mussie Berhe Russom blev tidigt med i projektets Fokusgrupp, alltså de deltagare som har aktiv kontakt med projektet och som med sin erfarenhet av egen funktionsnedsättning och att vara migrant därmed bidrar med ovärderlig expertis till projektet. Gruppen lever nu vidare i nya projektet Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbete. Han säger att gruppen ger honom känslan av att vara medägare i projektet.
– Den ger oss en makt att påverka eftersom vi bidrog till själva idén till projektet och är med och styr det.
Vilka förhoppningar har du på nya projektet?
– Att förbättra mina kunskaper och mina förmågor, hur man skriver CV och personligt brev och i längden att öka mina möjligheter att få jobb och integreras i Sverige.
Vill jobba med marknadsekonomi
Nu har den tvååriga etableringsperioden tagit slut och Mussie Berhe Russom säger att han tänker mycket på hur han ska kunna gå vidare för att kunna få ett liv som fungerar i Sverige. Just pluggar Mussie Svenska som andraspråk på Komvux och vill plugga vidare. Han har med sig en gymnasieutbildning från Eritrea där han också påbörjade en universitetsutbildning innan han tvingades fly.
– Det var en så turbulent tid då och det var jättekämpigt för mig. Hela situationen rasade samman och jag var tvungen att avbryta studierna och senare fly därifrån.
Vad vill du jobba med?
– Min plan är att få jobba med marknadsekonomi.
Två års etableringsprocess för kort
Mussie Berhe Russom säger att det finns mycket bra i Sverige men att livet som migrant med funktionsnedsättning gör att det är mycket svårt att komma in i det svenska samhället. Två års etableringsprocess är till exempel alldeles för kort för många personer med funktionsnedsättning.
– Det betyder att man förväntas att bli klar på två år men för en person som mig är det svårt. Jag kan inte ta vilket jobb som helst utan måste hitta ett jobb som funkar med min rullstol.
Nytt bostadskontrakt varje månad
Ett annat stort problem är bostadssituationen.
– Mitt bostadskontrakt måste förnyas varje månad och jag får bara bo i hotellhemmet i max 3 år. Så jag är hela tiden osäker på om jag ska få bo kvar eller inte. Att inte veta säkert vart jag ska bo gör det också svårt att söka utbildning och jobb. Hade jag inte haft en funktionsnedsättning skulle jag kunna söka jobb och kanske skaffa bostad på annat sätt men den vägen är stängd för mig.
”Allt är digitalt”
En annan omständighet är den digitaliseringsprocess som Sverige gått igenom de senast 10 – 20 åren – ”att allting är digitalt” som Mussie Berhe Russom säger.
– Många av oss har ingen möjlighet att veta hur man lever i den här digitala världen, antingen för att man kanske inte har mobil eller dator eller för att man inte har kunskaperna som krävs.
Men du har dator och mobil nu?
– Jag har mobil och en gammal dator hemma. Och, mycket tack vare den informationen jag fått från projektet, har jag ansökt om en ny dator från Bidragsstiftelsen.
Stängda dörrar till Sverige
Mussie Berhe Russom säger att han gärna skulle vilja lära sig mer om Sverige och integreras som det förväntas av nyanlända. Men…
– Hur ska vi kunna lära oss om Sverige? Vi har inga möjligheter att lära oss något om de svenska traditionerna eller om kulturen. De dörrarna är stängda för oss. Vi behöver nätverk och fler initiativ som det här projektet.
Senare på dagen får Mussie träffa Tony.
Hur gick det? Vad sa Tony?
– Som jag trodde kommer inga pengar på loven så antingen måste man jobba då eller vända sig till socialen. Jag vet ännu inte riktigt hur jag kommer att göra utan måste fundera vidare på saken. Tony tipsade mig också om att träffa en studievägledare så det får bli nästa steg, säger Mussie Berhe Russom.
*moment 22 :
cirkelresonemang, ond cirkel
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moment_22