Utredning om asylboenden för asylsökanden

Utredningen En ny ordning för asylsökandes boende, som kom under sommaren, gick i korta ordalag ut på att asylsökande inte ska få bo i egna boenden utan i särskilda asylboenden.

Det är en jättestor utredning som släpps i form av delbetänkanden, säger Mari Siilsalu som skrivit Independent Living Institutes kritiska remissvar.

– Några månader efter delbetänkandet släpptes tog regeringen ett nytt beslut på att ge tilläggsdirektiv till resten av utredningen att göra det ännu hårdare än vad som föreslagits tidigare. De tyckte att det var lite för snällt att bara avveckla eget boende.

Mari Siilsalu kommenterar tilläggsdirektiven i allra sist i svaret.

Independent Living Institute remissyttrande:

  • SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende (Diarienummer Ju2022/03315)

Inledning

Independent Living Institute (ILI) är en ideell tankesmedja som drivs av personer med funktionsnedsättning för att främja våra rättigheter. ILIs arbete utgår från Independent Living filosofin, vilket handlar om att skapa samhällsförändring så att personer med funktionsnedsättning har samma grad av självbestämmande i sitt liv som alla andra. Detta bygger på att främja mänskliga rättigheter såväl som principer om jämlikhet, icke-diskriminering samt att främja mångfald, tillgänglighet och samhällsgemenskap.

Disabled Refugees Welcome (DRW) är en verksamhet där vi arbetar med rättigheter för migranter med funktionsnedsättning. Projektet Disabled Refugees Welcome – ömsesidig integration och rätten till arbete (RTA) pågår just nu som en del av DRWs verksamhet med finansiering från Allmänna Arvsfonden och där fokuserar vi på att främja rätten till arbete för migranter med funktionsnedsättning. Utifrån en omvärldsanalys som genomförts i RTA-projektet lämnar vi synpunkter på förslagen i delbetänkande SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende av Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande.

Independent Living Institute delar Funktionsrätt Sveriges generella bedömning av förslagen i betänkandet. Både utredningsförfarandet och utredningens förslag strider mot flera internationella konventioner gällande mänskliga rättigheter. Dessutom medför förslagen i betänkandet en stor risk för ökad diskriminering av vissa grupper av asylsökande. Med tanke på de omfattande problem som finns redan nu gällande bristande tillgänglighet och stöd för asylsökande med funktionsnedsättning på asylboenden är det sannolikt att de föreslagna regler kommer innebära att asylsökande med funktionsnedsättning i stor utsträckning tvingas att bo på otillgängliga asylboenden utan lämpligt stöd.

Utredningens förslag strider mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter

Även om utredningen påstår att de föreslagna förändringarna i systemet för asylboende inte strider mot några internationella konventioner bedömer Independent Living Institute att det saknas en systematisk och djupgående konsekvensbeskrivning utifrån Sveriges olika åtaganden gällande mänskliga rättigheter utifrån exempelvis Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). Exempelvis saknas det en konsekvensbeskrivning om hur utredningens förslag påverkar Sveriges efterlevnad av rätten till grundläggande social trygghet enligt CESCR samt rätten för alla personer med funktionsnedsättning att välja var de vill bo och därmed principen om avinstitutionalisering.

Därför verkar det som att utredningen har förbisett flera allvarliga brister i utformningen av utredningens förslag, som inte är konventionsenliga. Det är viktigt att komma ihåg att enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter ska Sverige antingen omedelbart eller progressivt implementera mänskliga rättigheter. Om utredningens förslag skulle verkställas såsom de är formulerade, då skulle Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter enligt internationella konventioner allvarligt försämras, vilket utgör ett brott mot Sveriges konventionsåtaganden. Därför rekommenderar Independent Living institute att den fortsatta beredningen av reformen för en ny ordning för asylsökandes boende genomför en systematisk konsekvensanalys utifrån Sveriges olika åtaganden under internationella konventioner om mänskliga rättigheter och med det som utgångspunkt genomför reformen utan att Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter försämras.

Independent Living institute avstyrker utredningens huvudförslag samt alla andra förslag som utgår från huvudförslaget eftersom de ändringar som föreslås skulle försämra Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter avsevärt och därmed bryta mot Sveriges internationella konventionsåtaganden. Det finns många aspekter i utredningen och förslagen som påvisar allvarliga brister utifrån Sveriges konventionsåtaganden gällande mänskliga rättigheter. Härnäst anges några exempel på dessa brister som innebär att utredningens förslag inte är konventionsenliga.

Rätten till grundläggande social trygghet i eget boende

Flera internationella konventioner såsom CESCR fastslår skyldigheten att tillgodose rätten till grundläggande social trygghet för var och en enligt artikel 9 i konventionen. Artikel 11 i konventionen fastslår rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard inklusive tillräckligt med mat och kläder samt lämplig bostad. Allmänna kommentaren nr 19 från Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förklarar närmare innebörden av rätten till social trygghet och tydliggör att  brott mot rätten till social trygghet utgörs av åtgärder såsom tillämpning av kvalificeringskrav för sociala stödinsatser för personer i sårbara situationer där kvalificering för sociala stödinsatser baseras på var de är bosatta.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att rätten till dagersättning, särskilt bidrag och AT-UND tillstånd, ska villkoras med ett krav på att den asylsökande bor på asylboende. Utredningen konstaterar att det finns risk att många asylsökande skulle flytta till eget boende trots att de då förlorar rätten till socialt bistånd och arbete. Vidare konstaterar utredningen att de asylsökande som då bor i eget boende och har förlorat rätten till bistånd och arbete i de flesta fall inte skulle ha medel för att försörja sig. I det avseendet gör Independent Living Institute samma bedömning eftersom det huvudsakliga syftet med insatserna dagersättning och särskilt bidrag är att tillgodose asylsökandes behov av ekonomiskt stöd för de allra mest basala behoven såsom mat, kläder, medicin eller hjälpmedel för asylsökande med funktionsnedsättning.

Om asylsökanden utan dagersättning och särskilt bidrag inte heller tillåts att arbeta, då är det nästintill oundvikligt att personen står helt utan möjlighet till att försörja sig och därmed inte får sina allra mest basala behov tillgodosedda, såsom mat, kläder och behov kopplade till hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Därmed kommer asylsökande som flyttar till eget boende hamna i allvarlig utsatthet. Dessutom i och med att dessa personer inte får sin omedelbara rätt till grundläggande social trygghet tillgodosedd, innebär också kravet på boende i asylboende som villkor för rätt till bistånd och arbete att det strider mot Sveriges åtaganden under CESCR.

Principen om avinstitutionalisering enligt CRPD

Rätten till frihet och självbestämmande är en tydlig röd tråd i olika konventioner om mänskliga rättigheter. Artikel 19 i CRPD tydliggör rätten till självbestämmande och fastslår specifikt rätten för alla personer med funktionsnedsättning att välja var de vill bo, inklusive val av bostadsort. Allmänna kommentaren nr 5 från Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning förklarar närmare innebörden av rätten till självbestämmande och tydliggör att avinstitutionalisering är en avgörande förutsättning för att alla personer med funktionsnedsättning ska kunna tillgodose deras rätt att välja var de vill bo. Avinstitutionalisering ska innebära att alla personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva i samhället och att de inte hänvisas till institutionsboende eller andra slags institutionsmiljöer.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att alla asylsökande ska hänvisas till asylboende och de ska förväntas att bo på asylboende. Dessutom föreslås det att rätten till bistånd och arbete ska villkoras med ett krav på boende på asylboende. Utredningen konstaterar dessutom att dessa förslag ska underlätta för att kollektiva asylboenden används i högre utsträckning än vad som är fallet idag. Sådana asylboenden kan vara allt från korridorsboenden till vanliga lägenheter. Gällande just personer med funktionsnedsättning föreslår utredningen att de ska hänvisas till institutionsboende. Sådana kollektiva boendeformer kommer otvivelaktigt ha drag av institutionsmiljöer och utgöra institutionsboende såsom dessa beskrivs i allmänna kommentaren nr 5. Om sådana kollektiva asylboenden används i högre utsträckning i framtiden skulle det innebära en tydlig tillbakagång gällande avinstitutionalisering i Sverige. En ökad institutionalisering i asylboenden skullei sin tur innebära en tydlig försämring i Sveriges efterlevnad gällande rätten för alla personer med funktionsnedsättning att välja var de vill bo, inklusive val av bostadsort, vilket strider mot skyldigheterna i CRPD.

Ventilen för undantag från kravet att bo på asylboende och migranter med funktionsnedsättning

En grundläggande princip i mänskliga fri- och rättigheter är att dessa är universella och odelbara. Enkelt uttryckt innebär det att var och en omfattas av alla mänskliga rättigheter. CRPD tydliggör denna princip gällande just personer med funktionsnedsättning då alla personer med funktionsnedsättning omfattas av alla mänskliga rättigheter oavsett omfattning eller karaktär av deras funktionsnedsättning eller andra personliga omständigheter.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att det ska finnas möjlighet till undantag från kravet på att bo på asylboende i enskilda fall då personen har synnerliga skäl för att inte bo på asylboende. Syftet med ett sådant undantag ska vara att möjliggöra individuell bedömning i fall det anses vara oskäligt att kräva att personen bor på asylboende. Det förtydligas dock att personen ska ha starka och beaktansvärda skäl för att inte bo på asylboende för att ett sådant undantag ska tillämpas. Dessutom konstateras det att begreppet synnerliga skäl markerar att bedömning om kvalificering till undantaget ska vara restriktiv, handla om undantagssituationer som bara omfattar ett fåtal asylsökande. Som exempel på personer som kunde omfattas av undantaget anges personer som har en svår eller livshotande sjukdom.

Independent Living Institute välkomnar förslaget att det ska finnas möjlighet till undantag, men bedömer att så som reglerna för undantaget är formulerade i utredningens förslag kommer det knappast bidra till ändamålet att avhjälpa den oskäliga effekten av kravet på att bo på asylboende som villkor för rätten till socialt bistånd och arbete. Beskrivningen av de föreslagna reglerna har ett överdrivet starkt fokus på att beskriva när ett sådant undantag inte ska tillämpas. Dessutom tydliggörs det explicit att tillämpning av undantag ska vara restriktiv och omfatta bara ett fåtal personer och extrema omständigheter. En sådan beskrivning av reglerna ger nästan ingen vägledning gällande när ett sådant undantag ska tillämpas. Så, om reglerna för undantag såsom dessa är formulerade i utredningens förslag skulle tillämpas i praktiken kommer det innebära för en individ att det blir näst intill omöjligt att få ett sådant undantag beviljat. Därför kommer möjligheten till undantag att ha marginell effekt på konsekvenserna av ett krav på att bo på asylboende som villkor för rätten till socialt bistånd och arbete.

Dessutom indikerar formuleringar som synnerliga skäl och personer med svår eller livshotande sjukdom att rätten till sådant undantag blir reserverad bara för en viss mycket liten grupp asylsökande. Rätten till ett sådant undantag för personer i behov därav kan i sin tur vara en avgörande förutsättning för en asylsökandes rätt till grundläggande social trygghet, rätt till arbete, rätt att välja vart de vill bo eller andra mänskliga rättigheter. Därför om rätten till undantag reserveras bara för en mycket liten grupp asylsökande, innebär det också att de andra mänskliga rättigheterna reserveras för en mycket liten grupp asylsökande. Detta strider mot principen om att mänskliga rättigheter är universella och odelbara och gäller för alla, och följaktligen strider det mot Sveriges åtaganden under internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Tilläggsdirektiv till utredningen

Efter att delbetänkandet SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende lämnades över, beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen. Independent Living Institute anser att dessa förslag som regeringen ger utredaren i uppdrag att utreda inte kan genomföras, eftersom de skulle ha förödande effekt på Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter såsom självbestämmanderätten, rätten till social trygghet och rätten till asyl.

Även när motsvarande lösningar som tilläggsdirektiven ger i uppdrag att utreda har blivit etablerade i andra länder, är det viktigt att komma ihåg att enligt de olika internationella konventionerna ska mänskliga rättigheter implementeras antingen omedelbart eller progressivt. Enkelt uttryckt har konventionsstaterna skyldighet att antingen omedelbart eller progressivt förbättra efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Individens tillgång till självbestämmanderätt, rätten till social trygghet och rätten till asyl ska öka och inte minska. Bedömningen av huruvida en åtgärd respekterar Sveriges åtaganden gällande mänskliga rättigheter kan inte göras som en jämförelse med andra europeiska länder, eftersom förutsättningarna och utgångspunkterna i olika länder skiljer sig åt. En sådan bedömning ska göras genom en systematisk och djupgående konsekvensanalys där de olika förslagen i utredningen avvägs mot åtaganden i olika internationella konventioner om mänskliga rättigheter och på så sätt säkerställa att utredningens slutliga förslag inte strider mot Sveriges internationella skyldigheter gällande mänskliga rättigheter.

 

Datum: 29 juni 2023

Mari Siilsalu                                                                           Jamie Bolling
Jurist                                                                                      Verksamhetsledare

Independent Living Institute

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.