unga funkisar

”Nya gymnasielagen”- om rättslig osäkerhet för unga migranter med normbrytande funktionalitet

Den “nya gymnasielagen” innehåller ändringar som syftar till att låta vissa gymnasiestudenter stanna i Sverige som annars enligt begränsningslagen inte skulle ha fått det. Argumentationen för att genomföra dessa förändringar var att många av dessa gymnasiestudenter redan anpassat sig till Sverige och fortfarande gick på gymnasiet, då skulle de kunna ansöka om uppehållstillstånd. 

Emellertid var inte lagändringarna som gjordes det som många hade förväntat sig, särskilt då politikerna och utredaren ännu en gång bortprioriterade funktionshinderperspektivet- en fråga som påverkar vissa migranter med normbrytande funktionalitet. 

Fakta om lagen

Om personen kommit till Sverige innan 24 november 2015 kan den under vissa förutsättningar få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier: 

  •  Under de första 13 månaderna ska personen hitta en skolplats.
  •  Därefter ska den ansöka om förlängt uppehållstillstånd för att kunna fullfölja
    utbildningen.
  •  När utbildningen är slutförd ska personen börja söka jobb. För detta har den 6 månader på sig. 
  •  Personen kan slutligen ansöka om ett permanent uppehållstillstånd om den kan visa att den  hittat en anställning som uppfyller dessa kriterier:
      • Fast anställning eller anställningsavtal i två år
      • Uppfyller krav om lön och villkor

Källa:  Asylrättscentrum

DRW har redan under hösten 2018 mött problematiken med “den nya gymnasielagen” kopplat till unga migranter med normbrytande funktionalitet.  Situationen har inte blivit bättre sedan dess, tvärtom närmar sig en situation där många riskerar att bli utvisade. 

Sedan DRW fick sitt första fall har det skapats bra samarbete med Flyktinggruppernas Riksråd (FARR ) som inkluderade funktionalitetsfrågor i sitt migration- och asylarbete. FARR har besökt DRW och fördjupad våra kunskaper om situationen för unga gymnasiestudenter som riskeras att utvisas är. Bland dessa ungdomar fanns det fler som tillhör DRWs målgrupp. 

Mer om FARR här

Lagen är inhuman och orimlig 

En person får förlängt uppehållstillstånd efter gymnasiet om den hittar ett arbete av viss kvalitet inom 6 månader från studiernas slut. Däremot accepteras inte anställningar som är beroende av lönebidrag eller arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsmarknaden är generellt tuff och det är känt att personer med normbrytande funktionalitet står långt ifrån arbetsmarknaden. Särskilt svårt är det för flyktingar och migranter med normbrytande funktionalitet. 

Det betyder att kraven utgår från en normativ syn på funktionalitet – både fysiskt och psykiskt. Dessutom lägger kraven större ansvar på individen, och inte på arbetsmarknaden som utestänger både migranter och personer med normbrytande funktionalitet. Det svenska samhällsbygget har inte lyckats skapa infrastruktur som fungerar för alla oavsett funktionalitet och förutsättningar. Det innebär att den som inte har full tillgång till arbetsmarknaden på grund av normbrytande funktionalitet, indirekt diskrimineras. Därför anser vi att detta krav är orimligt och väldigt svårt att leva upp till.

Det betyder i praktiken att personer med normbrytande funktionalitet som omfattas av lagen har betydligt sämre utsikter att kunna dra nytta av den möjlighet som finns att få stanna i Sverige lagligt på grunden som egentligen syftar till att vissa unga ska få stanna – konsekvenserna av motsatsen är förödande för de som drabbas. 

Till saken hör att vi inte vet hur många som det gäller, men vår kontakt i flyktingrörelsen uppskattar det till ca 100 personer, dock inte inräknat de med PTSD, eftersom det sannolikt är en majoritet av alla ensamkommande och barn som migrerat. Lagen är inhuman och orimlig – och missar särskilt att skydda de med stora skyddsbehov, nämligen migranter med normbrytande funktionalitet. En poäng är att om gruppen inte får rätt att stanna i Sverige så hade det dessutom varit bättre för många att skickas tillbaka för några år sedan – nu har många anpassat sina liv efter förhållandena i Sverige. Frågor om bostad och bistånd i kommunerna är oklara och många som visserligen har uppehållstillstånd har inte tillgång till samma sociala skyddssystem som asylsökande eller andra med uppehållstillstånd – det skapar svårigheter som DRW sett i våra deltagares berättelser.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.