hälsa på lika villkor

Refugees Health Integration projektet

Tisdagen den 5e november 2019 hade projektet “Refugees Health Integration” sin första workshop med nyckelaktörer inom arbetet för integration, hälsa och etablering. Syftet med projektet är att skapa webb-baserade digitala resurser som ska främja integrationen av flyktingar i det europeiska hälsosystemet och kulturen.

Projektet är en forskningsinsats i samarbete med  Karolinska Institutet, Sweden; University of Nottingham, UK; Aristotele University Thessaloniki, Greece; Universitat Politècnica de València, Spain; co-finansierad av Erasmus+ Programmet och koordinerat av Karolinska Institutet, LIME (Department of learning, informatics, management and ethics). Tanken är att skapa sex digitala läromaterialsmoduler riktade till en bred publik av migranter och som går att  återanvända. De webbaserade resurserna kommer att förse flyktingar med information om egna rättigheter kring hälsa samt hur hälsosystemet fungerar i EU. 

Syftet med denna workshop var att sammanlänka civilsamhällesorganisationer med akademiska institutioner i fyra olika länder, som sen ska föra dialog och identifiera samarbetsmöjligheter i dessa länder. Det är ett tillfälle där organisationer och akademiker kan utbyta erfarenheter och bidra till att öka förståelsen för vilka utmaningar som finns för både hälso- sjukvården och flyktingar inom EU gällande tillgång till vården. 

Bland workshopens deltagare fanns representanter från Folkhälsomyndighetens avdelning för smittskydd och hälsoskydd. De arbetar med vilka överförbara sjukdomar som kan hindras från spridning i landet genom att göra undersökningar om hur många kvotflyktingar och asylsökande som genomgår hälsokontrollerna som erbjuds av Migrationsverket. De kan också fatta beslut om vilken typ av hälsoundersökningar som kan genomföras eller vilka insatser som bör göras med migranter.

DRW har påpekat att Migrationsverkets hälsokontroller kunde vara en kanal för att sätta in stödinsatser och främja hälsan hos migranter med normbrytande funktionalitet från första början, men istället är dessa kontroller gjorda med syftet att bara förebygga överföring av sjukdomar. Detta gör att många migranter med normbrytande funktionalitet inte får rätt stöd för att delta  i sin asylprocessen eller etablering i en tidigt skedde.

DRW hade också möjlighet att träffa representanter från UNHCR. De arbetar med rätten till asyl under FN:s flyktingkonventionen och kontrollerar i vilken mån Sverige lever upp till alla åtaganden enligt den konventionen. Under samtalet med UNHCR kunde DRW uppmärksamma situationen för flyktingar med normbrytande funktionalitet och deras levnadsvillkor i Sverige, som enligt DRWs målgrupp visar sig vara svåra livsförhållanden. Villkoren som Sverige  inte lever upp till är till exempel rätten till hälsa, arbete, tak över huvudet och rätten till familjeliv. Det här är något som borde undersökas av UNHCR i relation till vilka trender som finns i EU gällande dessa rättigheter, detta eftersom UNHCR ska arbeta för att flyktingar ska mottas och behandlas likvärdigt under sin vidarebosättning. 

Vidare ställde DRW frågan om hur målgruppen flyktingar med normbrytande funktionalitet själva involveras i utvecklingen av detta digitala läromaterial och verktyg. DRW lyfte fram vikten av att det finns representation och en empowerment-inställning till hela skapandet av läromaterialet samt möjlighet att positionera bilder av personer med normbrytande funktionalitet i ledande roller så att de fungerar som förebilder istället för en offerroll.

DRW bidrog med att öka förståelsen av vilka behov migranter med normbrytande funktionalitet har när det gäller hälsosystemet i Sverige. Viktigt att understryka var att migrationspolitiken och policies ser olika ut i varje  EU-land. Dessutom kan hälso-systemet vara olikt när det gäller tillgängligheten för migranter och nyanlända med normbrytande funktionalitet. Till exempel i Sverige får bara personer med uppehållstillstånd tillgång till hälsosystemet i sin helhet. De som är asylsökande eller vistas i landet utan tillstånd kan bara få tillgång till vård som inte kan anstå, vilket gör en stor skada hos DRWs målgrupp när de befinner sig i asylprocessen till exempel.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.