Ashraf sitter och jobbar bakom ett par stora skärmar på kontoret i Farsta. Han tittar upp och ler försiktigt.

Från Kabul till landet nära nordpolen

Det var svenska myndigheter som skötte evakueringen från den arbetsplats där Ashraf Frughs syster arbetade. På detta något slumpartade vis hamnade Ashraf i Sverige. Det var för snart två år sedan och nu ska han arbeta som volontär i projektet Disabled Refugees Welcome – Rätten Till Arbete (DRW – RTA).

Livet blev svårt när talibanerna kom och tog över. Både Ashraf Frugh och hans syster hade jobb i internationella organisationer, Ashraf själv på Röda korset och systern på den EU-stödda organisationen IDLO (International Development Law Organization). Ashraf hade också uttryckt kritik mot talibanerna i sina böcker. Så det fanns goda skäl för Ashraf och hans syster att lämna Kabul.

– Det var svenska myndigheter som skötte evakueringen av IDLO och erbjöd alla som jobbade där att resa till Sverige och få asyl här. Eftersom jag levde med min syster informerade hon dem om mig och de sa “det är okej, ta med honom”.

Visste du något om Sverige innan ni kom hit?

– Jag visste att det låg nära nordpolen och att det var mycket kallt. Jag kände också till Svenska Afghanistankommittén och att de hjälpte många, så jag förstod att det var ett bra land.

Stora delar av hans släkt är kvar i Afghanistan, bland annat mamman, pappan och hans bror med familj.

– Det har stora svårigheter, kvinnor får inte arbeta eller befinna sig utomhus, flickor får inte gå i skolan och ekonomin är dålig. Men de klarar sig…

Fick chansen till hemundervisning

Ashraf Frugh är född och uppväxt i Kabul i Afghanistan. När han var 8 år träffades han i ryggen av splitter från en raket och är sedan dess rullstolsanvändare. För många i Afghanistan skulle det ha inneburit ett mycket dåligt liv; att ha en funktionsnedsättning i Afghanistan är svårt, säger Ashraf.

– Det fanns inget stöd från några myndigheter alls. Om man har en funktionsnedsättning får man klara sig helt på egen hand. Tillgängligheten till allmänna utrymmen är lika med noll.

Men Ashraf hade tur och via ett ortopediskt center fick han hjälp och gavs möjligheten till hemundervisning. En lärare kom på regelbundna besök och Ashraf kunde därmed få en grundskoleutbildning och betyg för att komma in på universitet. På universitetet läste han språk och litteratur och fick så småningom jobb på Röda korset, bland annat som revisor och som översättare.

– Det var Röda korset som drev det ortopediska centret och de hade också ett socialt inkluderingsprogram som innebar att de bara anställde personer med funktionsnedsättning på de avdelningarna, säger Ashraf.

Siktar på att bli lärare

Ashraf har alltså bott i Sverige i snart två år, först i Huddinge och nu i Botkyrka söder om Stockholm. Han har läst svenska på SFI och sökt många jobb. Han säger att det han gillar mest med Sverige är den hjälp och stöd man som person med funktionsnedsättning får i Sverige och att flyktingar är välkomna hit. Men han har svårt för vädret och de antingen långa eller korta dagarna, beroende på årstiderna.

Vilka jobb söker du här?

– Den typen av jobb som jag hade i Afghanistan. Men jag har också lite erfarenhet av att lära ut så min plan på längre sikt är att läsa till lärare.

En slump att han fick information om DRW-RTA

Det tog ett tag innan Ashraf fick höra talas om DRW-RTA. En svensk journalist, Thord Eriksson, tidskriften Fokus och rikskänd för sitt engagemang i Afghanistan, var i färd med att skriva en bok och var i behov av att intervjua personer från Afghanistan. Thord Eriksson i sin tur kände till DRW och tipsade därmed Ashraf om oss.

– Han sa att de arbetar med migranter med funktionsnedsättning och hjälper dem och då gick jag in på hemsidan och mejlade, sedan ringde Rahel upp mig.

Har skrivit tre böcker

Innan Ashraf Frugh hade lämnat Afghanistan hade har skrivit och gett ut tre böcker. Än så länge finns de bara på persiska.

– Den första är som en biografi, inte riktigt men nästan, den handlar om livet och vad personer med funktionsnedsättning möter i Afghanistan. Den andra är en samling kärleksbrev och den tredje är en roman.

Just nu håller han på med en fjärde och femte bok och han har kontakt med en förläggare i Norge som letar efter någon som kan översätta och ge ut dem på engelska och svenska.

Så på frågan om vad hans största fritidsintressen är toppar skrivandet, men så lägger han snabbt till:

– Och hitta ett jobb och få en inkomst. Och så spelar jag rullstolsbasket och rullstolspingis. Och läser mycket.

Krångliga system

Ett annat problem med Sverige skulle kunna sägas vara att saker och ting är krångliga och att det finns en tröghet i systemen.

– Det är svårt att få träffa rätt personer och att till exempel få information om utbildningar. Bara att få färdtjänst tog mig ett år, säger han och fortsätter:

– Det skulle vara bättre om man fick hjälp snabbare. När en migrant kommer till Sverige och registrerar sig på Migrationsverket så borde de redan i intervjun informera om DRW-RTA. Hade det inte varit för att Thord berättat om DRW hade jag troligtvis inte vetat om att det fanns, säger Ashraf Frugh avslutningsvis.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.