Peer-support eller kamratstöd på svenska är ett stödjande samarbete mellan två personer som delar liknande livserfarenheter, liknande social tillhörighet och status. Att dela med varandra erfarenheterna från sitt liv samt information och lärdomar baserade på dessa erfarenheter är kärnan i peer-support som gör det till en unik metod för stöd i svåra livssituationer.
Peer – counselling är en metod för rådgivning som bygger på peer-support där rådgivaren i sina rådgivningssamtal utgår ifrån sina personliga erfarenheter samt information och strategier som en har lärt sig igenom dessa personliga erfarenheter. En till form av peer support är när personer med liknande erfarenheter och social status träffas i peer-support grupper där varje person i gruppen bidrar med att dela med sig sina erfarenheter och kunskaper utifrån dessa erfarenheter. Den här skriften fokuserar på att beskriva hur peer-counselling kan genomföras. För att lära dig mera om peer-support grupper och hur dessa kan genomföras kan du läsa Independent Living Institute peer-support kompendium som du hittar här när vi har en färdig version.
Har du samma erfarenheter som personen som behöver stöd?
En grundläggande bas för peer – counselling är att personen som ger stöd och den som tar emot stöd ska ha erfarenhet av samma livssituation. Stödet i peer – counselling bygger på att den som ger stöd delar med sig sina erfarenheter och kunskap som en har fått i sitt liv. Skulle det vara så att den som ger stöd helt enkelt inte har upplevt det stödets mottagare upplever, då fungerar inte den stödjande relationen som peer – counselling eftersom i det fallet kan inte personen som ger stöd dela med sig erfarenheter från sitt eget liv.
- Tillhör du samma grupp i samhället som personen som du vill ge stöd till?
- Upplever personen du vill ge stöd till att ni har mycket gemensamma delar i er identitet?
Strukturen för peer – counselling träffar
Det är viktigt att ha en tydlig struktur som efterföljs på varje träff mellan dig och personen som du stöttar.
- Längden på träffen ska vara någonstans mellan 1 och 2 timmar. Hur lång träffen ska vara beror på många olika faktorer som exempelvis samtalstempo och intensitet; om det finns behov av korta regelbundna pauser under träffen; svårighetsgraden av kunskapsinformationen som ges i samtalet. För varje person som du stöttar behöver ni bestämma längden på träffen utifrån personens egna preferenser; dynamiken i era samtal samt eventuella tillgänglighetsbehov som någon av er kan ha.
- Ni behöver bestämma hur många gånger ni ska träffas och hur ofta. När man träffas för första gången, då gör det inget att ni inte kan spika ett exakt antal träffar. Det räcker med att fundera på ett ungefär, hur många gånger ni kommer att träffas. Det ger ett tydligare ramverk som ni kan utgå ifrån till en början och planera vad ni ska prata om på varje träff.
- Ni kan också bestämma strukturen för varje träff för era samtal. Det handlar om att bestämma ett ungefärligt sätt, hur ni börjar samtalet och hur ni avslutar. Det kan variera väldigt mycket för olika personer hur mycket man behöver bestämma strukturen för samtalet i förväg eller hur det ska se ut. En sådan samtalsstruktur kan ni ta fram tillsammans utifrån era personliga preferenser; eventuella tillgänglighetsbehov som någon av er kan ha eller behov utifrån samtalsämnen som ni har.
Vissa principer att följa i en peer – counselling samtal
- Fokusera på att förutsättningslöst dela dina egna erfarenheter och de kunskaper och information som du har istället för att tala om vad du tycker den andra personen skulle behöva göra. Kärnan i peer – counselling är det speciella stödet som personen kan få när du talar utifrån dina personliga erfarenheter. Att lyssna på dina erfarenheter kan ge en förstärkande känsla av att man inte är ensam i sin situation samt har dina erfarenheter väldigt hög legitimitet för personen som befinner sig i samma situation. Därför är det viktigt att ni har ett genomgående fokus på erfarenhetsutbytet i alla era samtal. Det kan bli väldigt fel om du försöker tala om vad personen borde göra och dessutom kommer personen då gå miste det värdefulla erfarenhetsutbytet.
- Undvik att tala om saker och ting utifrån ett övergripande perspektiv. Exempel på detta är att undvika användning av uttryck som ´människor borde göra si och så´, `alla ska inse att` och andra uttalanden där du spekulerar och uttalar dig i vad som ska gälla för hela allmänheten eller för en hel social grupp. Istället kan du tala om saker och ting utifrån ditt personliga perspektiv, dina personliga upplevelser och faktabaserad information utifrån det du har varit med om som person. Att alltid utgå ifrån dina personliga erfarenheter behövs för att du ska kunna hålla fokuset på erfarenhetsutbytet mellan dig och den andra personen eftersom ett sådant erfarenhetsutbyte är kärnan i peer-counselling. Genom det här principen kan du också säkerställa att informationen du ger till andra personen har en hög grad av legitimitet och är väl grundad i de verkliga situationer du har varit med om.
- När den andra personen berättar någonting till dig, låt personen att tala till punkt. När du talar till personen, använd ett vänligt och stödjande tonläge och språk. Undvik att avbryta personen när en berättar någonting och undvik användning av negativ eller dömande tonläge och språk när du talar till personen. Detta behövs för att skapa en varm, trygg, öppen och uppmuntrande atmosfär i era peer-counselling samtal. En sådan varm atmosfär är en väldigt viktig förutsättning för personen att kunna öppna upp sig i samtalen med dig och för att bygga tillit mellan er.
- När du ger personen information om någonting som är baserad på fakta eller som handlar om strategier för att lösa ett problem, då är det viktigt att det presenteras som valmöjligheter och inte som instruktioner för att hantera situationen. Var återhållsam med att komma med egna förslag utan låt personen själv fundera på lösningar. Detta behövs för att personen ska kunna utöva självbestämmande i processen med peer-counselling och uppmuntras att styra sitt eget liv.
- Principen om sekretess – all personlig information som delas med dig genom processen med peer-counselling ska stanna med dig utan att det delas med någon tredje person om personen som får stöd av dig inte på ett tydligt sätt uttrycker sin vilja att du gör någon undantag gällande principen om sekretess.
- Sist men inte minst är det viktigt att du är medveten om begränsningarna i din roll i peer-counselling samtalen och att du aktivt och kontinuerligt tar hänsyn till dessa begränsningar. Exempelvis kan det vara så att personen behöver professionellt stöd vid sidan av peer-counselling samtalen med dig. Det kan handla om stöd i form av psykoterapi, krisstöd, utbildning osv. I så fall kan du ta reda på var personen kunde få sådant stöd och hänvisa personen dit.