DRW medverkade i Kvotprojektets slutkonferens

Onsdagen den 13e november tog slutkonferensen för projektet “Stärkt mottagande och stöd till kvotflyktingar i Stockholms stad ”(Kvotprojektet) plats. Ett projekt som drivs av Socialförvaltningen i Stockholms stad i samarbete med Arbetsmarknadsförvaltningen och Region Stockholm. DRW medverkade med ett kort seminarium om hur DRW jobbar, resultat, utmaningar och idéer för vägen framåt, alla som baserats på projektets deltagares erfarenheter.

Under seminariet gick Jamie Bolling, projektledare och Sooz Romero, metodutvecklare, igenom de aktiviteter som DRW har genomfört under två år. DRW har träffat ca 90 personer från målgruppen och sammanställt deras erfarenheter, idéer och önskningar. Dessa presenterades på Kvotprojektets slutkonferens som hade som syfte att lyfta upp och sprida kunskap kring frågor som berör flyktingskap, normbrytande funktionalitet och psykisk hälsa. 

 Konferensen bjöd på ett brett utbud av ämnen inom ramen för flyktingmottagande, vidarebosättning och förekomsten av normbrytande funktionalitet hos nyanlända. Bland besökarna fanns handläggare, samhällsvägledare, strateger och chefer som arbetar med mottagandet av nyanlända i Stockholms läns kommuner.  Bland medverkande talare fanns bland andra Transkulturellt centrum, som gav transkulturellt perspektiv på normbrytande funktionalitet och psykisk hälsa, vilket även enligt DRW:s arbete och resultat är att prioritera. 

Anna Clara Hollander, medicine doktor och legitimerad psykolog på Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, presenterade sin forskning kring psykisk ohälsa hos flyktingar. Sammanfattningsvis visar Anna Clara Hollanders forskning att det finns sociala skillnader i psykisk ohälsa och att det finns vissa skillnader i risk för psykisk ohälsa om man jämför inrikes och utrikes födda, men hur skillnaderna ser ut beror på diagnos, på varifrån en person kommer och varför personen har kommit till Sverige. Forskningen visar också att migration verkar entydigt vara en riskfaktor för psykos. 

Vidare menar hon att det finns faktorer som hindrar tillgången av psykiatrisk vård bland vissa migranter, hinder som har med kontakten att göra.  Hon menar att språksvårigheter, stigma, rädsla för myndigheter, bristande kunskap om vårdsystemet i Sverige och att vissa nyanlända inte definierar problem som psykiatriska symptom utgör en barriär mot psykiatrisk vård för migranter. Vidare menar hon att barriärer som finns i den psykiatriska vården såsom språksvårigheter, brist på uppmärksammande av posttraumatisk stress hos flyktingar, otillgänglig vård och bristande kulturkänslighet i vården också hindrar kontakten med vården för den här gruppen. 

Bland lösningarna som gavs fanns det många som överensstämde med de lösningar som DRW har uppmärksammat under projektets gång, t ex  att höja förtroendet för vård och rehabilitering, vård på lika villkor samt ökad tillgänglighet i vården. Vidare föreslog forskningen att tidigt upptäckta behov av vårdbehandling samt höjd kunskap om hur den svenska vården fungerar kan vara lösningar. En viktig arena som kan bidra med dessa lösningar är skolhälsovården, menar Anna Clara Hollander.

 DRW lyfte upp vikten av ett tillgängligt mottagande av migranter med normbrytande funktionalitet på jämlika villkor och utifrån individuella förutsättningar som viktiga faktorer för en lyckad etablering och integration i Sverige. Det gäller både infrastruktur och individuellt stöd och service. DRW har kunnat identifiera förbättringsområden på fler nivåer: myndighetsnivå, kommun – och civil samhällesnivå. På den kommunala nivån ser vi behov av att sätta in särskilda insatser utifrån ett funktionshinderperspektiv och specifika samverkansinsatser med fokus på mottagande och etablering av migranter/nyanlända med normbrytande funktionalitet.

Särskilt intressant för DRW:s arbete var presentationerna om goda exempel och strategier som Botkyrka kommun och Norrtälje kommun har utvecklat för sitt arbete med migranter med normbrytande funktionalitet. Där gavs exempel som liknar DRW:s identifierade åtgärder för arbetet med målgruppen.