DRW på Aimday Funktionshinder i Uppsala

Den 26 april deltog Disabled Refugees Welcome, DRW, på AimDay funktionshinder på Kunskapscentrum SUF i Uppsala.

Diskussion om funktionshinderfrågor
Aimday är ett initiativ som ska ge möjlighet för personer som arbetar med  funktionshinderfrågor, personer med egna erfarenheter av
funktionsnedsättningar och forskare att mötas och diskutera om hur hindren i samhället kan minskas. DRW hade valts ut att delta som frågeställare.
Tanken bakom initiativet är att verksamheter och intresseorganisationer ska bana väg in i den akademiska forskningen samtidigt som det tvärtom skapas en väg för forskningen ut i samhället.

Hur förbättra integration av nyanlända med funktionshinder?
Uppsala universitets Centrum för forskning om funktionshinder bjöd tillsammans med Region Uppsala in DRW-teamet och forskare från olika discipliner att diskutera just den frågan DRW anser viktigast: Hur kan man förbättra integration av nyanlända med funktionshinder i Sverige?

Forskarna som deltog var:

  • Rafael Lindqvist, senior professor i sociologi med fokus i disability studies
  • Karin Salander, professor med fokus i intellectual disability research, Uppsala Universitet
  • Afsaneh Koochek från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap med fokus på nutrition, Uppsala Universitet

Moderator var Agneta Hammering från region uppsala.

Stora kunskapsbrister i samhället
Frågan hur integrationen av nyanlända med funktionsnedsättning kan förbättras är viktig för DRW. Under projektets gång har det visat sig finnas stora generella brister ifråga om kunskap gällande målgruppen. Kunskapsbristerna gäller allt från politiker, samhällsinstitutioner, myndigheter och inte minst policy makers.

Under samtalet föreslogs fördjupningar i frågan, exempelvis genom att undersöka och beskriva hur integrationen fungerar idag och vilka problem som hindrar processen. Vidare föreslår de att att synliggöra problematiken med etableringsstödet som idag uppenbarligen är utformad ur ett funktionsnormativt perspektiv.

För att DRW ska kunna analysera bristerna inom etableringen menar forskarna att DRWs först behöver identifiera beröringspunkterna mellan å ena sidan nyanlända med normbrytande funktionsvariation och å andra sidan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter.

Problem med etableringen
DRW har identifierat följande problem i det svenska etableringssystemet:

  • Brister i bemötande av nyanlända med funktionsnedsättningar   
  • Etableringsstödet saknar funktionshinderperspektiv. T.ex att etableringstiden är begränsad till 2 år vilket innebär att nyanlända med funktionsnedsättningar måste hitta bostad på egen hand efteråt.
  • Språkundervisningen är inte anpassad för nyanlända med olika funktionsnedsättningar.
  • Kurserna i samhällsorientering är inte lämpliga för nyanlända med funktionsnedsättning.
  • Ingen statlig myndighet tar det rättsliga ansvaret för nyanlända personer med funktionsnedsättning när de nekas rätten till stöd och service eller assistans.
  • Tillgängligheten på språkundervisningen är bristfälligt
  • Otillgänglig information
  • Hälsotillståndet: hälsan försämras på grund av väntetider och        ineffektiva hälsokontroller
  • Olika tillgång till hjälpmedel och stödsamtal för personer som lider av PTSD och neuropsykiatriska funktionsnedsättning.
  • Känsla av utanförskap: bristande delaktighet i samhället eller möjlighet att påverka beslut för hälsoinsatser.
  • Transport: bristande tillgänglighet beträffande resor

“Ansvar för hälsa hos samhällets institutioner”

Kunskaper om hälsa (health literacy) är viktiga för hur integrationsinsatserna ska utformas. Forskarna menar att hälsokunskap och hälsa  inte främst bör ses som konsumenternas angelägenhet utan att ett stort ansvar ligger på samhällets myndigheter och organisationer.

DRW rekommenderades uppsatsen ”Health literacy among newly arrived refugees in Sweden and implications for health and healthcare” av Josefine Wångdahl. I uppsatsen behandlar författaren frågan om hälsa, hälsokontroller etc. hos arabisk-, dari- och somalisktalande flyktingar i Sverige. Författaren synliggör problematiken ur ett samhällsperspektiv där hälsokunskap hos nyanlända förstås utifrån ett svenskt perspektiv och tas för given. Wångdahl understryker att kulturella skillnader av förståelsen av hälsokunskap bör omfattas inom arbetet med nyanlända för att öka och främja en rättvisare hälsovård och hälsa.

Forskarnas förslag till DRW

Forskarna föreslog också DRW att titta närmare på:

  • Hur Migrationsverket samordnar och organiserar samhällsorienteringen: DRW skulle kunna ta kontakt med Migrationsverket och lyfta funktionshinderperspektivet.
  • Arbeta tillsammans med funktionshinderorganisationer för att se vilka svenska normer som finns inom dessa och undersöka vilka dilemman som finns beträffande policys om funktionshinder med syfte att utveckla dessa så att de även omfattar nyanlända personer med funktionsnedsättning.
  • Engagera flera forskare att tillsammans med DRW-teamet undersöka vilka aktörer som är avgörande för utvecklingen av dessa policys.
DRW i Almedalen!

DRW kommer bland annat diskutera frågor om etableringsprocessen i ett panelsamtal i Almedalen den 4e juli.

Medverkande:

  • Anders Kessling, statssekreterare, Arbetsmarknadsdepartementet
  • Johanna Jönsson, riksdagsledamot, Centerpartiet
  • Jamie Bolling, verksamhetsledare, Independent Living Institute
  • Sooz Romero, metodutvecklare, Disabled Refugees Welcome
  • Stefan Sundqvist, moderator, DHR

DRW kommer även att publicera detta efter sommaren 2018. Stay tuned!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.