Den svenska kvotflykting-mottagningen

Så fungerar det:

En kvotflykting är en person som bedöms av UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) vara i stort behov av vidarebosättning. Det vill säga en person som har flytt sitt land och befinner sig i ett värdland, men som på grund av till exempel bristande skydd, eller att den lever i en utsatt situation i värdlandet, och inte har några möjligheter att återvända till sitt hemland, behöver överföras till ett tredje land för att sedan bosätta sig där permanent.

Genom vidarebosättning vill UNHCR skapa hållbara lösningar, nya möjligheter och bättre förutsättningar för människor som har tvingats fly och som är utsatta i det landet de har flytt till. Tanken är att dessa människor ska kunna återuppbygga sina liv i en trygg och säker miljö. Kvotflyktingar väljs ut bland människor som redan har fått flyktingstatus, antingen enligt Flyktingkonventionen eller UNHCR:s definition som innefattar de som till exempel flyr från väpnad konflikt. Det är upp till varje land att bestämma huruvida och hur många de ska erbjuda vidarebosättning till kvotflyktingar, där med namnet kvotflykting.

Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de mest utsatta skydd i Sverige.

I Sverige är det regeringen och riksdagen som bestämmer hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot. Enligt den senaste rapporten från UNHCR, är det 1,2 miljoner människor som är i stort behov av vidarebosättning. I oktober 2016 beslutade regeringen och riksdagen att Sverige ska öka mottagandet av kvotflyktingar till 5 000 per år innan 2018. Enligt Migrationsverkets rapport “Sveriges flyktingkvot 2018” tog Sverige emot 3 400 kvotflyktingar under 2017 där 600 platser fylldes av människor med akuta och prioriterade ärenden.

Det svenska kvotflyktingsystemet

Hela vidarebosättningen av kvotflyktingar sker genom ett samarbete mellan Migrationsverket, UNHCR, International Organisation for Migration (IOM) och den kommun som flyktingen kommer att placeras i, detta kallas för Kvotflyktingsystemet. Bedömningen av vilka som kommer att väljas ut för vidarebosättning inom ramen för Sveriges kvotflyktingsystem görs av Migrationsverket i uppdrag av regeringen. Ärenden som Migrationsverket prövar för vidarebosättning föreslås av UNHCR, som bedömer vilka länder eller grupper som bör prioriteras inom ramen för årets kvot. De bedömer även vilka flyktingar som har störst behov av vidarebosättning till ett annat land. Förslag och bedömningar presenteras för Migrationsverket som gör en prövning av varje ärende  genom en så kallad “delegationsuttagning”  som åker till ett läger och genomför intervjuer på plats. Migrationsverket kan också göra prövningar på distans genom en så kallad dossieruttagning”. Då skickar UNHCR dokument och intervjuer för prövning till Migrationsverket i Sverige, som sen bedömer behovet av skydd i varje ärende enligt svensk lagstiftning. I Sverige får endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen uppehållstillstånd.

Kvotflyktingar till Sverige

Ansvaret för överföring av kvotflyktingar till Sverige ligger hos Migrationsverket som även ansvarar för anvisningen till den eventuella kommunen. Sedan den 1 mars 2016 är det obligatoriskt för alla kommuner att ta emot nyanlända personer som har uppe­hållstillstånd, inklusive kvotflyktingar.

För att en person som bedöms av UNHCR och Migrationsverket som kvotflykting ska kunna resa till Sverige för vidarebosättning förutsätter att en kommun ska ta emot den personen genom ett organiserat mottagande. Innan själva resan ska Migrationsverkets bosättningsenhet matcha nyanlända kvotflyktingar med en kommun genom ett så kallat “bosättningsunderlag”. Syftet är att ge kommunen underlag från UNHCRs intervjuer och förarbete som ska användas för att förbereda mottagandet. Efter ankomsten till Sverige är det  kommunen, arbetsförmedlingen och andra lokala nyckelaktörer som ansvarar för att ge stöd till nyanlända kvotflyktingar under den första tiden i Sverige.

Detta innebär att:

Migrationsverket ska genom ett så kallat “Sverigeprogram”  se till att  kvotflyktingar innan själva resan till Sverige får information om vad det innebär att flytta till och bo i Sverige.

Kvotflyktingar ska komma direkt till ett hemkommun som är anpassad till dem och utifrån UNHCRs underlag.

Kvotflyktingar ska hämtas direkt på flygplatsen av kommunen.

Kommunen ska även se till att nyanlända kvotflyktingar efter ankomst går på en fortsättning av Sverigeprogrammet för att orientera sig i själva kommunen och i det nya landet.

Kommunen ansvarar för att de nya invånarna från kvotflyktingsystemet ska komma direkt i kontakt med Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen ska se till att skapa en individorienterad etableringsplan för nyanlända kvotflyktingar. Denna plan ska innehålla utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och andra aktiviteter med syfte att få nyanlända kvotflyktingar in i arbetsmarknaden.

Det är nu tio år sedan de förberedande insatserna utvecklades och därför ska de ses över på nytt. Under 2018 planerar Migrationsverket att utveckla både de förberedande insatserna och det skriftliga materialet. Under tiden kommer uttagna kvotflyktingar att få skriftlig information om Sverige.

Faktaruta:

  • Sverige ska under 2018 ta emot 5 000 kvotflyktingar.
  • Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR genom en bedömning om vilka som är i störst akut behov av skydd.

  • Kvotflyktingar får till skillnad från andra flyktingar en organiserad och trygg resa till Sverige.

Referenslista:
Tips och råd: För dig som ska, planerar eller redan tar emot kvotflyktingar: läs här

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.