illustration på saknaden av funktionshindersperpektivet, rullstols användare som står och undrar

Funktionshinderperspektivet behöver lyftas- DRW:s bedömning av mottagandeutredningen

DRW bedömer att funktionshinderperspektivet behöver lyftas tidigt och bättre inom ramen för politiken för mottagandet av asylsökande, etablering av nyanlända och återvändande.

Kontext

Hur tar samhället emot asylsökande? Hur går etablering av nyanlända till i praktiken? Hur ska de som inte får rätt att vara i Sverige återvända på ett bra sätt? Dessa frågor och förslag på förbättringar behandlade Mottagandeutrednigen i sitt betänkande SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande och PM Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande. Disabled Refugees Welcome lämnade in ett yttrande över utredningen och de förslag som lämnades.

Kort om utredningen

Utredningen hade som ambition att ta ett helhetsgrepp över asylmottagning, återvändande och etablering. Som ett led i detta föreslog utredningen att obligatoriska ankomstcenter för asylsökande ska införas och att dagersättning och särskilt bidrag ska villkoras med närvaro under föreskriven tid enligt de villkor som anges.

Syftet med obligatoriska ankomstcenter är enligt utredningen att att sätta in olika insatser tidigt i asylprocessen, hålla asylprocessen effektiv och göra återvändande för personer som inte har rätt att vistas i Sverige effektiv. Fokus på tidiga insatser för asylsökande rör arbete, utbildning och bostad.

Utredningen kom fram till att det finns problem i situationer där asylsökande och nyanlända hamnat i trångboddhet och segregation. Därför föreslog utredningen kontroller av boendeformen eget boende samt vissa ekonomiska incitament för asylsökande och nyanlända att bosätta sig utanför vissa utsatta områden i kommuner.

DRWs ställningstaganden om utredningen med Independent Living institute och STIL.

DRW välkomnar att betänkandet tagit ett helhetsgrepp över asylmottagning, återvändande och etablering som ett nödvändigt steg för att kunna sätta in relevanta insatser tidigt och koordinerat mellan olika samhällsaktörer.
Tyvärr konstateras en avsaknad av ett tillräckligt integrerat och starkt funktionshinderperspektiv genom utredningen.

DRW bedömer att funktionshinderperspektivet behöver lyftas tidigt och bättre i mottagande- och etableringsprocessen för att fånga upp olika behov och kunna sätta in insatser tidigt, vilket utredningen syftar till att göra på ett övergripande plan. Detta hade kunnat avhjälpas genom en noggrann genomgång av Sveriges internationella åtaganden i allmänhet och särskilt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen; 2006).

DRW avstyrker förslaget om att det ska vara obligatoriskt att bo i ett avresecenter för personer som ska avlägsnas från landet. Människor har komplexa levnadssituationer, och ofta bättre kan leva sina liv utanför ett avresecenter. Förvaren och polismakten finns redan till hands för de situationer som kräver mer ingripande åtgärder för att verkställa utvisningar. Dessutom finns en logisk risk i att fler förvarsbeslut fattas om en individ inte vill bo i avresecentret, vilket ska vara en sista utväg och inte användas i fler fall än absolut nödvändigt.

DRW vet att kvotflyktingars, det vill säga personer som omfattas av UNHCR:s resettlement programme, situation inte alltid löst sig på ett bra sätt. Denna aspekt har inte behandlats i utredningen. Regeringen bör särskilt titta närmare på kvotflyktingars situation för att få ett helhetsgrepp över mottagandet av alla som kommit till Sverige på grund av asyl och humanitära skäl.

Asylprocessen måste vara rättssäker genom hela förfarandet oavsett hur asylprocessen och mottagandet organiseras.

DRW ifrågasätter om asylutredningar på en månad kommer säkerställa den rättssäkerhet som asylansökningar kräver, särskilt de offentliga biträdenas möjligheter att närvara under alla steg i processen och läsa in sig på ärendena. Det är även oklart om alla asylsökande har förutsättningar att på kort tid fullt ut sätta sig in i vad det innebär att söka asyl i Sverige och att ha bevisbördan för sitt påstående om behov av internationellt skydd, inte minst personer med kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar och personer med PTSD. Dessutom kan det ta tid att få fram dokument från olika myndigheter. Frågan om vad som händer om asylutredningen drar ut på tiden är inte tillräckligt utredd.

Det är positivt att utredningen ger utrymme för att eget boende ska kunna genomföras för de som redan bor under sådana former och för de som kan finna bra förhållanden, särskilt gällande personer med funktionsnedsättning och personer med hög grad av självständighet som väl klarar av att etablera sig i Sverige med eget boende. Det ligger mer i linje med Sveriges åtaganden enligt artikel 19 funktionsrättskonventionen.

DRW anser att det är positivt att fokus på tidiga insatser för asylsökande ska öka. För att komplettera utredningens fokus på arbete, utbildning och bostad behöver information om migrationsrätt, såsom familjeåterförening och försörjningskrav, rätt till personligt stöd för personer med funktionsnedsättning och socialtjänstens roll i kommunerna klargöras.

Författaren: Ola Linder
ola@independentliving.org

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.